Europeiska dialoger i Bodrum

BODRUM: Här i det sydvästra hörnet av Turkiet, med Greklands övärld väl inom synhåll, brukar några tankesmedjor på hösten samlas för att diskutera inte minst Europas framtid.

Och plågsammare platser att tillbringa en hösthelg på går det förvisso att tänka sig.

Med Turkiets EU-minister Egemen Bagis var det naturligt att vi främst diskuterade landets påtagligt utdragna EU-process.

I både Bryssel och Ankara finns det en känsla av att momentum håller på att förloras.

Och ju mer Turkiet känner sig blockerat, desto svagare riskerar den europeiska reformivraren i det turkiska samhället att bli.

I detta ligger faror för främst Turkiet men också för Europa i dess helhet. Och det är dessvärre inte svårt att se allt mer besvärliga scenarior i detta brytningsområde kring östra Medelhavet i framtiden.

Med en situation där sekteristiska strömningar byggs upp i Levanten finns det en risk för att Turkiets sekulära framtid kommer att utsättas för tryck.

Och vi ser redan i dag hur vissa grundläggande spänningar i det turkiska samhället – inte minst kring den viktiga kurdiska frågan – kan komma att öka.

EU kommer nu att tilldelas Nobels fredspris för vad unionen har åstadkommit under gågna decennier. Så är det ju med Nobelpris.

Men i detta pris ligger ju samtidigt en förhoppning om att EU skall fortsätta att spela denna roll för fred och försoning.

Och enligt min mening är det i sydöstra Europa som den rollen kommer att vara både viktigare och svårare än i någon annan del av vårt Europa.

Jag är djupt oroad när jag hör hur man på många håll börjar att förlora intresset för utvidgningsprocessen. Ty utan den finns knappast någon freds- och försoningsprocess i denna del av världen.

Då riskerar vi att gå mot ökade spänningar.

Men våra diskussioner här har självfallet också handlat om aktuella brytningar i Bryssel kring hur de ekonomiska utmaningarna skall hanteras och det ekonomiska samarbetet hanteras.

Jag har – som vanligt – talat om den grundläggande betydelsen av den gemensamma inre marknaden och de olika institutioner som denna ju kräver.

Skulle denna brista, eller skulle det sättas upp institutioner som skulle kunna hota dess integritet, tror jag att vår europeiska framtid skulle bli avsevärt mörkare i åtskilliga avseenden.

På denna bas byggs sedan det övriga samarbetet, som ju tillsammans definierar den politiska union som vi de facto har, upp.

Det handlar inte minst om det gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, men också om samarbetet på rättsområdet och alldeles självklart det fördjupade samarbetet mellan de länder som inte bara är med i den gemensamma marknaden utan som också har en gemensam valuta.

Det är endast på detta sätt som vi kan bygga den federation av nationalstater som ger oss relevans och möjligheter i en värld som ju nu förändras med rasande hastighet.

Kring dessa frågor har diskussionens vågor gått höga här vid Medelhavets rand.

Och till detta har självfallet lagts än mer livliga diskussioner om utvecklingen i Levanten och i den bredare arabiska omvandlingens länder.

Men till de diskussionerna får jag alldeles säkert anledning att återkomma.

18 kommentarer till Europeiska dialoger i Bodrum

  1. mrmhalland01 skriver:

    Turkiet är ju långt ifrån sekulärt.
    Kurd-frågan löser man uppenbarligen inte över en natt.
    Även Turkiet i sig är ju delvis sekteristiskt.

    Som vi nu kan se i Egypten, räcker det inte att ledningen har en inriktning.
    Har man inte folket med sig blir inte ett genomförande lyckat.

    Så länge man inte kan ”tvätta bort” religionen i ett land, kan landet aldrig leva med federationen US:s direktiv.

    Det verkar som att EU vill ha med Turkiet helt baserat på försvarsfrågor.

    I vårt land är ju försvaret nedmonterat med en hastighet vi aldrig har sett Svenska myndigheter haft.

    Tog man inte ut en seger i förskott där ?

  2. pointcircle skriver:

    Absolut måste man sträva efter att EU utvidgas ytterligare bland annat att inkludera Turkiet som en mycket värdeful blivande medlemstat i många viktiga hänseenden, inte minst kulturellt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt, som en brygga mellan öst och väst och mellan Europa och Mellanöstern. Vi är ju i samma båt redan, varför skulle vi vilja neka denna sanning?

  3. mrmhalland01 skriver:

    Ursäkta, jag skrev US:s direktiv. Ska naturligtvis vara EU:s direktiv.

  4. mrmhalland01 skriver:

    pointcircle ,

    Visst har Turkiet mycket att erbjuda EU och möjligen vice versa, men, jag är orolig för att en union får stora problem om man införlivar länder med stark religiös grund i sitt styre och detta ska förenas med 27 sekulariserade stater.

  5. Bo W. Höglund skriver:

    ”Man har tydligen glömt att EU är det största fredsprojekt som hänt vår del av världen” – skrev en tidigare kommentator.
    Visst är väl detta värt ett pris – hellre än en kuriös individ – tänk er Al Gore – han har väl inte startat några krig på sistone?
    På tal om att ta norskar på allvar!!

  6. Blockeringen lär fortsätta även om stödet för en anslutning av Turkiet till EU skiftar en hel del. Nu säger exempelvis Cameron ja efter sitt besök i Ankara.

    Cypern-frågan nämns närmast vara av teknisk art, men den åberopas å andra sidan också av länder som långsiktigt hör till blockerarna.

    Deras verkliga motiv är att de betaktar Turkiet som ett islamistiskt, icke sekulärt, demokratiskt land.

    Vad blockerna bortser från är nödvändigheten av att knyta Turkiet till väst.
    Likaså att EU i dag skulle som medlem få ett land som inte befinner sig i ekonomisk kris-snarare tvärtom.

    Så kämpa på Carl!

  7. Kachina skriver:

    Under de pågående händelserna i Levanten har jag sakta börjat revidera min uppfattning kring Turkiets medlemskap och är nu mer i fas mmed Carl Bildts syn på frågan.

    Vi skall komma ihåg att religion ändras inte av statens direktiv, utan genom dialogen i det sociala nätverket. Varken Turkiet eller EU kan lagstifta bort kurdernas syn på ”heder”. Det måste bli den massiva viljan från 500 miljoner europe’er som skall få dem att se vansinnet i de hedersbegrepp som nu gäller.

    Vi kunde ju få kannibalerna att sluta äta människor, så nog borde vi kunna övertyga kurderna om det olämpliga i att döda sina döttrar.

    (Den här grova liknelsen är MIN. Carl Bildt har inget med den att göra. Vi måste börja tala klarspråk även här i Sverige och om någon blir upprörd, bli då upprörd på mig, inte Carl Bildt.)

  8. Leo Occam skriver:

    Det är pinsamt naivt att önska Turkiet medlemskap i EU. Turkiet är ingen demokrati i västerländsk mening och kommer inte att bli någon sådan inom överskådlig tid ( > 100 år )

    Det finns inget stöd bland EU-staters folk för att öppna alla portar för turkarna.

    Att politiker som Carl Bildt trots detta, intensivt arbetar som vore han lejd och betald av ”Rådet för expansion av det nya osmanska riket” är ju stötande att se. Det är helt enkelt motbjudande att se alla dessa som, likt nyttiga idioter arbetar för att förpassa västerländska värden till dammiga sidor i något historiskt arkiv.

    Finns det möjligen en turkisk akademi som delar ut fina medaljer till utlänningar i deras tjänst ?

  9. Kachina skriver:

    Mer pinsamt Leo, är din rädsla mot förändringar. Det finns inga fysiska motsättningar, utan är så purenkelt som åsikter, vilka kan ändras.

    500 miljoner europe’er kommer aldrig att styras av Sharialagar, även om presidenten är muslim. Vi skall komma ihåg att majoriteten muslimer ser på religionen på samma sätt som vi kristna ser på vår religion. Islam och Kristendom är lika som ”bär” om man undantar Sharialagarna. Dessuton skall vi komma ihåg att fram till 60-talet hade ”Sharia Light” i samhället, då flowerpowerrörelsen vräkte både religion och dogmer över ända.

  10. The Golani Snowman skriver:

    Man undrar vem som betalar den desperata Bildt denna gången – han gör ju allt för pengar.
    Visst har han och Erdogan ungefär samma tankar om Israel, Erdogan har i stort sett deklarerat krig mot Israel, båda föredrar terrorgruppen Hamas framför Israel, minns hur Bildt flög till Istanbul för att gratulera det svenska kommunistiska showgänget när de försökte bryta Israels FN-godkända blockad av terroristerna i Gaza, minns hur Bildgt vägrade gå med en EU-grupp som diskuterade hur man skulle stoppa vapenleveranser till Gaza. Erdogan har farit runt, som i Egypten, för att rekommendera sig själv som den muslimska världens ledare, något som ine alls gillades där. B kan ju börja med att be Turkiet stoppa det enorma flödet av illegala muslimska immiganter som går därifrån till Grekland och vars staket för att skydda sig inte alls gillas av EU.

  11. The Golani Snowman skriver:

    En Malmöblogg, http://jihadimalmo.blogspot.se/2012/10/bat-yeor-om-vasterlandets-undergang-1.html beskriver mycket tydligt vad Bildt vill.

  12. flyktingar skriver:

    Jag är enig med Kachina i att EU-medlemskap för redan NATO-medlemmen Turkiet vore naturligt. Dock måste man vara klar över riskerna. En sådan utvidgning av Bryssels politiska makt kan av Putin uppfattas som ytterligare en provokation i Kaukasus.

    Sandlådans logik kan mycket väl lyda: Hotar EU inkorporera Anatolien, så höjer Ryssland (Iran) insatserna i Levanten och kring arabiska viken.

    I vad mån vi just nu upplever ett dödläge eller om fredsväldet EU är på frammarch och Ryssland på tillbakagång är svårt att sia. Det är dock svårt att bortse från att primitiva överväganden av slaget: ”Hellre stämma i bäcken än i ån” i närtid hotar utlösa ytterligare ett krig-via-ombud i Levanten.

    Förresten, grattis till EU som erhållit Nobels fredspris 2012. Bäva månde periferin.

  13. The Golani Snowman skriver:

    Tycker EU-medlemmen Cypern om att Turkiet attackerar deras gasfält? kan inte tänka mej att Bildt supportar det – eller gör han?

  14. spanaren skriver:

    Vilket inflytande får det till större delen asiatiska muslimska
    Turkiet med NATO:s största stående krigsmakt bortsett från USA
    om/när landet tillåts bli medlem i EU.
    Kan det tysk/österikiska motståndet kanske bero på att Wien 1683
    lever i ett historiskt minne till skillnad från Sverige som förnekar
    vår historia särskilt vad gäller den gemensamma med Ryssland?

    Ett eventuellt turkiskt intresse för det splittrade EU med dess
    delvis bankrutta medlemsstater kanske beror på förhoppningen
    att rulla tillbaka historien till förförra sekelskiftet på Balkan…..

    Vad sade Effendi Bagis Bej om Turkiets krav för att ingå i EU?

  15. Kachina skriver:

    ”Vilket inflytande får det till större delen asiatiska muslimska
    Turkiet”

    Jag kan tänka mig ett system där det utses ett antal elektorer vars antal inte enbart baseras på befolkningsantalet. Dessa elektorer lägger sedan sin röst på den presidentkandidat de sedan tidigare lovat stödja.

  16. Kachina skriver:

    Spanaren, minns du vad jag sagt om hemvärnet`? Läs Lars Gyllenhaals artikel om hemvärnets utveckling

    http://www.militart.nu/artikel.php?awt_l=EO4II&awt_m=46p7jkrj4W5ZU6u&id=hemvarnsforband

  17. spanaren skriver:

    Frågan gäller samarbetet inom EU mellan suveräna nationalstater
    där Konungariket Sverige är en alliansfri stat och inte globalisternas
    drömrike USE (förstadium till NWO/Pax Americana) där majoriteten av de svenska väljarna säkert komma att vägra att ingå.
    En stor majoritet är ju redan idag motståndare till medlemskap i västmakternas av USA ledda militärallians NATO som är ett
    jämfört med USE (United States of Europe) ringa uppgivande
    av Rikets självbestämmande.

    Ett förslag om medlemskap i USE skulle säkert ge SD egen
    majoritet i riksdagen……

  18. spanaren skriver:

    Kachina,

    Finlands Hemvärn är avsett som territorialförsvar och understöd
    till finska armens anfallsbrigader som möter de ryska motorskytte
    och pansardivisioner som vid krigsfall Öst infaller i Finland.

    Baltstaternas hemvärn och linjetrupper är alltför blygsamma för
    att kunna stoppa ett ryskt angrepp med trupp direkt ur den ryska
    fredsorganisationen med GDSS76 i Pskov och MIB i ”Oblasten”
    ehuru idag mer slagkraftiga än Sveriges sk ”Försvar” där
    ett oövat och dåligt rustat Hemvärn i stort sett ersatt den traditionella
    armen bortsett från två stridande plutoner (100 man) i Afghanistan.

    Rekommenderar boken:

    ”Till Bröders Hjälp” kap.9 ”Stategiska handlingsmöjligheter”
    ”Scenario 3 ”Detta är frågan om ett ”Georgienscenario” där
    NATO av olika skäl hamnar i efterhand och agerar först i samband
    med att Ryssland går in i Baltikum.
    De av NATO utarbetade planerna för att stödja
    Baltikum vid ett eventuellt militärt hot är darmed i stort sett
    överspelade. Dock kvarstår möjligheten att omedelbart ingripa
    med flygstridskrafter samt försöka hålla ett brohuvud i Baltikum
    som utgångsläge för framtida operationer för att befria de
    områden som ockuperats”.
    Författare:Karlis Neretnieks. generalmajor i fd svenska armens reserv.

    Egen tanke: I ovan läge har redan Gotland tagits utan militärt
    motstånd av rysk LL-trupp och Östersjön blivit en spärrzon
    för USA/NATO-flyg och marina stridskrafter med ryskt
    S-400 luftvärn och ”Bastion” kustartillerirobotar i Visby
    förutom rysk inrikestrupp för ockupationen. Då inget
    militärt motstånd förväntas räcker inrikestrupp med några
    föråldrade T-55 ur ryska mobiliseringsreserven för att säkra ön.

    Med tanke på den nuvarande utvecklingen i västra Asien kan
    ovan läge bli verklighet fortare än någon anar och tror oavsett
    Carl Bildts möten med prat och byte av papperslappar……

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 398 andra följare

%d bloggers like this: