Nya diplomatiska möjligheter

STOCKHOLM: Lördag hemma efter två dagar i Wien med tonvikt på arbetet i de olika FN-organen i staden men också med lite av en djupdykning i Österrike självt i samband med den stora operabalen.

Gårdagen dominerades av överläggningar om arbetet med avtalet om totalt stopp för kärnvapenprov, om Iran och den nukleära frågan och om FN:s arbete mot narkotika och organiserad brottslighet.

Samtidigt träffades i Washington Catherine Ashton och Hillary Clinton och bekräftade att ett nytt försök till övewrläggningar med Iran i den nukleära frågan nu kommer att ske.

Och det blir självfallet av stor betydelse.

I kommentarer till media i Wien underströk jag att det nu måste handla om en diplomatisk process snarare än bara ett enstaka möte eller två enligt den misslyckade modell vi sett tidigare.

Och att bägge sidor har skäl att inför detta överväga de förtroendeskapande åtgärder man är beredd till.

Att Iran kommer att börja med krav på olika former av sanktionslättnader är uppenbart, men lika uppenbart är att sådana inte kan bli aktuella förrän konkreta framsteg i främst den nukleära frågan kan redovisas.

Den delegation från IAEA som nyligen besökt Iran återvänder inom kort dit igen för omedelbara samtal.

Från iransk sida har sagts att man nu är beredda till öppenhet om det IAEA kallat en möjlig militär dimension av sitt nukleära program, men än finns inte möjlighet att avgöra om så verkligen är fallet eller ej.

Det kommande besöket blir viktigt i det avseendet.

På samma sätt som i utrikesdeklarationen i onsdags underströk jag betydelsen av att få ett arrangemang med utökade möjligheter till inspektioner i Iran.

Och det är värt att notera att det s k tilläggsprotokoll som möjliggör detta faktiskt tillämpades av Iran mellan 2003 och 2006. En väg tillbaka till den situationen borde på sikt inte vara alldeles omöjlig att finna.

Men svårigheterna skall inte underskattas.

Motsättningarna i Iran inför valet i mars är mycket betydande, och sannolikheten för att man mitt i dessa skall kunna samla sig till en trovärdig förhandling med omvärlden i en fråga laddad med så mycket prestige skall nog inte överdrivas.

Och bland de sex stater som sitter på andra sidan bordet, med Catherine Ashton i centrum, är perspektiven förvisso något delade. Ryssland arbetar med en modell med ömsesidiga steg som dock torde vara den modell som – om man lyckas definiera stegen -borde ha möjligheter.

Det viktiga är att en diplomatisk process inleds. Och att vi inser att den nog med nödvändighet kommer att ta sin tid och knappast bli av rätlinjig karaktär.

4 kommentarer till Nya diplomatiska möjligheter

  1. Jon Reina skriver:

    For en gangs skyld er det altså aktuellt aktuell politikk ”å lytte til Russland” . Braaa Carl Bild, bra…-:)

    Kanskje er det også en ide for EU og andre vestmakter – å starte overleggninger med Russland for å vurdere deres vinkling for mulighet til å skape fred i Syria?
    Og samtidig kan dere jo slutte å kaste bort politiske resurser på den håpløse oppgaven å få Kina til å spille ball på deres banehalvdel – i samme spørsmål.

    Det ligger johelt åpent i kortene at Kina aldri vil delta i press eller sanksjoner mot suverene land, uansett hvor despotisk landet ledes. Kina sliter jo selv med alvorlige og raskt problemer på hjemmebane. Derfor er det bare naturlig at Kina gjør alt de kan for å stoppe verdenssamfunnets (FN) interesse for å blande seg inn i suverene lands interne problemer,.
    Neste gang dette skjer kan det nemlig være Kina som utsettes for FNs vrede…

  2. Per Fredö skriver:

    http://gudmundson.blogspot.com/2012/02/hon-kan-inte-ra-for-att-hon-hatar-judar.html

    Detta ämne gäller om Iran kan förhandla med omvärlden.
    Man måste då beakta att den muslimiska regering som nu styr Iran har islomafomin, som sin sin radikala grundval.
    Den innebär i detta fall ett politiskt stormaktskomplex, ett västoorienterat sådant, särskilt riktat mot USA.
    Den kännetecknas också av antisemitism och av direkt judehat.
    Det betyder därtill ett stöd för terrorgrupper som Hammas, vars mål att utplåna staden Israel.
    Det i sig försvårar naturligtvis i hög grad fredsförhandlingar.
    Vi har också ett judehat i vårt land.
    Det visar inte minst rasmottsättningarna i Malmö.

    Läs ovanstående rättegångsprotokoll och ta del av inte m ist alla fördomar.

  3. bildterberg skriver:

    Kommer det nukleärt kapabla Pakistan att acceptera
    ett eventuellt anfall mot Iran?

    http://rt.com/news/pakistan-support-iran-us-attack-593/

  4. Jon Reina skriver:

    bilterberg.
    Spørsmålet du stilte er både betimelig og interssant, men jeg tror ikke Pakistan vil stelle till problemer. Heller ikke tror jeg Saudi Arabia vil reagere, siden Iran konkurrerer om posisjonen som araberverdens stormakt.

    Husk også at Pakistan og Saudi Arabia er styrt av sunnimuslimer, mens det er shiamuslimer som styrer Iran…

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 327 andra följare

%d bloggers like this: