Mali och intervjuer

STOCKHOLM: Det blev en lördag av olika intervjuer som i sedvanlig ordning kom att handla om det mesta.

Men djupt bekymmersam var självfallet informationen om kidnappningen i Timbuktu i norra Mali i går.

En väpnad grupp kidnappade fyra européer, och en av dessa – en tysk medborgare – sköt man omedelbart ihjäl när han gjorde visst motstånd. Av de tre som kidnappades visade sig en vara svensk medborgare.

Dagen innan hade två franska medborgare kidnappats ca 200 km längre söderut under liknande former.

Detta är nu först och främst en fråga för polisen, men självfallet kommer vi på UD att göra vad vi kan i denna situation.

Vi har tydligt och klart varnat för resor till detta område mot bakgrund av det ökande antalet kidnappningar. Åtminstone delar av dessa har den regionala delen av Al Qaeda tagit på sig ansvaret för.

Det förefaller i och med detta vara nio européer som på ett eller annat sätt sitter kidnappade i denna region. De flesta av dem är franska medborgare.

I TV4 intervjuades jag grundligt om utvecklingen i olika delar arabvärlden just nu. Ett av allt att döma väl genomfört val i Marocko, en osäker situation i Egypten och en våldsregim i Syrien som nu tydligt vägrar också Arabförbundets krav på observatörer.

I Ekots lördagsintervju var det lite mer blandat kompott.

Viktigt om avvägningen mellan det ideala och det faktiskt möjliga när det gäller rustningskontroll och om Palestina och vår inställning till deras just nu mindre ideala diplomatiska strategi.

Jag hade anledning att beklaga att förhandlingarna om konkreta begränsningar av klustervapen nu havererat eftersom det finns de som ser allt som inte innebär allt som oacceptabelt.

Jag underströk att det bästa aldrig får bli det godas fiende, och att realistisk rustningskontroll handlar om att kunna ta det ena steget efter det andra. Vi är i grunden mot alla kärnvapen, men vi stödjer i alla fall uppgörelser som innebär endast vissa begränsningar av dem.

Och det hade självfallet varit bra om vi på samma sätt hade kunnat få vissa begränsningar hos de makter som faktiskt har dessa vapen.

Lite mer esoteriskt blev det när det skulle exerceras vad jag skrev om regeringsskiftet i Italien 2001.

Väl hemkommen hittade jag mina veckobrev från den tiden och finner att det jag skrev var en ganska bra och balanserad analys av läget.

Det markerades distans till delar av det som personen Berlusconi representerade, men sades samtidigt att det regeringsprogram som lades fram väl återspeglade de reformer som landet behövde.

Att detta sedan inte fullt ut kom att genomföras är en annan sak. Och egentligen var det synd att intervjuaren uppenbarligen inte hade tillgång till mina veckobrev i dess helhet, utan bara något brottstycke.

Men så är det ju ofta i den politiska polemiken. Och att den återspeglas också i intervjuer är inte onaturligt.

3 kommentarer till Mali och intervjuer

  1. spanaren skriver:

    Varför förklarade utrikesministern inte anledningen till att
    det liksom Sverige alliansfria Finland med ett med Sverige
    jämförbart militärpolitiskt läge inte avskaffar klusterbomber?
    Finland avser även behålla landminor till dess en likvärdig
    lösning finnes.
    Är Sverige granne med Nya Zealand eller Ryssland?

    Tog inte historien slut i Finland samtidigt som Sverige gick
    in i drömmen om den ”eviga freden”….??

    På tal om ”evig fred” VARFÖR får vi inget veta om vad
    som händer i syriska farvatten där nu både USA och
    Ryssland samlar stora sjöstridskrafter.
    Rysslands hangarfartyg med stödjefartyg anländer inom kort…
    Det uppges även att rysk förstärkning till syriska
    luftvärnet anlänt för bemanning av syriska S-300
    luftvärnsmissiler.

    Det finns kanske större problem än en svensk turist
    som varit oförsiktig nog att resa till det inre av Afrika….

    http://www.debka.com/article/21521/

  2. Kachina skriver:

    Carl Bildt.

    ”…..men sades samtidigt att det regeringsprogram som lades fram väl återspeglade de reformer som landet behövde”

    Var inte det samma program som Alliansens, alltså Thatcer/Reagans privatisering av samhället, uppdelning av människor i närande och tärande, mjölkboskap och slaktboskap?

    Vid det här laget borde ni ha upptäckt att kapitalismen ligger i samma grav som kommunismen och att Thatcer/Reagans program är en dålig kopia av den hierarkiska ordningen inom djurriket.

    Det fungerar inte och kommer aldrig att fungera bland människor.

  3. Rickard Olseke skriver:

    Grundfrågan är om klustervapenprotokollet innebär ett steg framåt eller ett steg tillbaka i kampen mot klustervapen. Och här är det uppenbart att bedömningarna skiljer sig åt.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 327 andra följare

%d bloggers like this: