WARSZAWA: Det polska statsbesökets andra dag under gårdagen förstärkta ytterligare bilden av ett besök som ytterligare förstärkte en redan god relation.
Medan Kungen och Drottningen genomförde sitt officiella program hade jag ett fokus på fortsatta utrikes- och säkerhetspolitiska diskussioner med bl a ett anförande på det utrikespolitiska institutet här.
Och fokus låg i hög grad på den fortsatta utvecklingen för det Östliga Partnerskapet.
Men vi hann också med att träffa den svenska kolonin här i Warszawa samt att tacka alla på vår ambassad här för det stora arbete de lagt ner på att få detta omfattande besök – Kungen och Drottningen, tre statsråd, stor och tung näringslivsdelegationen – att fungera så bra som det gjort.
Och genomslaget i polska media har varit betydande – trots att vi ju haft en del konkurrens från Bin Laden.
Tidigt denna morgon avviker jag för att ta mig till den bulgariska huvudstaden Sofia för att under några timmar delta i den stora konferensen där om den hjälp vi kan ge demokratiseringen i den arabiska världen.
Det är min bulgariske kollega Nikolay Mladenov som tagit initiativet, men bakom det ligger en del informella diskussioner några av oss fört, och det är därför jag tycker det är viktigt att också personligen vara där.
Vår demokratiambassadör Maria Leissner tillhör dem som har varit på plats sedan konferensen började i går.
Nu blir det dessvärre inte mer än ca fyra timmar i Sofia innan jag får börja den fortsatta delen av dagens resor.
Via olika europeiska flygplatser hoppas jag i kväll kunna ansluta till det stora moderata Sverige-mötet i Karlstad.
Den stora middagen har väl då kommit in i sitt avslutande skede, men det brukar inte vara något fel på stämningen.
Stämningen på det moderata Sverige-mötet borde vara tämligen nedstämd efter Apotek-fiaskot, men det kanske är samma korkar som tog beslutet, som nu festar, vid samma bord. Det bord som borde ställas ut på Riksmusèet, att beskådas av framtiden som bordet där förståndet tog slut.
Istället för att öka tillgängligheten har ni minskat den, då rörelsehindrade åldringar tvingas kryssa mellan olika Apotek för prisjämförelse innan de gör ett köp.
Att Bulgariens utrikesminister ska anordna en konferens efter “informella diskussioner några av oss fört” är lite kryptiskt. Nikolay Mladenov var “guest of honour” på American Jewish Committe i USA. Har även AJC varit med i denna grupp? I sitt tal inför mötet anförde Mladenov vikten av att införa sekulära styren i de Nordafrikanska länderna. Lite förvånande är att samma krav ej ställs på Israel som till stor del styrs efter Torah:n. Många Israeler är djupt oroade över att det religiösa inslaget har ökat under de senaste åren.
Möjligen finns det fortfarande piller mot magsurhet att finna på apoteken. I övrigt så ska stödjas alla krafter som överallt arbetar för sekulariserade politiska system med respekt fullt ut för religiösa åsikter och livsstilar. Vi som här växt upp med Missionsbudet börjar nu inse detta för det är en av nycklarna till fred.
[...] http://carlbildt.wordpress.com/2011/05/06/demokratisering-i-nordafrika/ [...]
Det som imponerat mest på moderamötet eller Sverigemötet var Anders Borgs anförande.
Det var briljant.
Kanske saknades det att han närmare skulle ha belyst den kommunala ekonomin och inte bara talat om att det nu fanns resurser för välfärdsfrågor.
Det är viktigt att vänstern kan låtsas om att endast den via mer statliga stödinsatser kan klara av allt, den kommunala musikskolan. barfattigdommen, gratis entré och liknande.
I övrigt väntar sossarna på närmare besked om de nu har nåt att komma med.
I morgon är det Fredriks tur.Jag tycker att även Carl borde vara på scenen.
Det apotekfiasko som Kachina inregistrerat har jag inte sett något av. Tvärtom, tillgängligheten har ökat till att vara i nivå med diverse turistländer, där man konstaterat att det är lätt att få tag i lämpliga piller od.
I min hemkommun, ca 70 000 pers. fanns tidigare 3 apotek, av vilka två hade begränsat öppethållande. På stora apoteket fick man häcka rätt länge på sin tur. Numera finns 8 apotek med god service, de nya har etablerat sig i anslutning till större affärsetableringar. Det innebär en starkt ökad tillgänglighet. Priserna på läkemedel inom högkostnadsskyddet är lika.
Troligen har Kachina rätt i att priserna på vissa varor kan variera. Kan man möjligen be tex. PRO om hjälp med kostnadsjämförlse? Priserna på diverse kosmetiska produkter varierar ju starkt även i den allmänna detaljhandeln.
En annan sak. Det är en fröjd att ha en finansminister som kombinerar god skötsel av rikets finanser med ett klart och ledigt sätt att presentera sina uppfattningar. Trädgårdsarbetet fick ledigt, då jag fastnade framför TVapparaten.
Magsurt, nej. Det finns sektorer i samhället som INTE kan privatiseras utan att produkten försämras och några få lever gott på överflödet. Apotek, skolor, elproduktion,….etc.
Kanske Apoteken boende sälja kraftigt rabatterade glädjepiller, så håller sig befolkningen nöjda ändå.
Skolorna förfaller. De unga svenska studenternas allmänbildning är snart under den amerikanska nivån.
Kunderna och försäkringsbolagen får betala korruptionen i den amerikanska läkemedelsindustrin. Snart är vi i samma sits.
Att rakt av kopiera republikansk politik är ett stort misstag. Det finns något mitt emellan kommunism och kapitalism som fogar samman det privata och det gemensamma.
Det gäller bara att våga tänka tanken.
Metusalem
Om det inte spelar någon roll om de betalar 150 eller 216 kronor för ett näringstillskott som ibland ordineras av läkare, har tillgängligheten ökat, vilket i sig betyder att samhället i första hand är till för de rika.
Den fattige som inte bor vid rätt Apotek, får finna sig i att betala antingen överpris eller milkostnader.
Lyckligast är den rike som bor vid rätt Apotek, men han kanske måste köra till ett dyrare apotek bara för att visa att han inte handlar samma produkt på “lågprisapotek”.
Sådan är djurmänniskan. Har han inte tomt i magen så har han tomt i huvudet.
Jag föreslår att bordet där avtalet om Apoteken nedtecknades, omedelbart fraktas till Riksmusèet som symbol för där förståndet tog slut.
Lyckligast är den rike som bor vid rätt Apotek, men han kanske måste köra till ett dyrare apotek bara för att visa att han inte handlar samma produkt på ”lågprisapotek”
http://kanooneiranian.blogspot.com/2011/02/blog-post_2317.html
Den arabiska vågen av frigörelse (åtminstone i Egypten)
skapar tydligen viss oro och irritation i israel:
http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=24641
Förhoppningsvis triggar det inte “the Samson Option”
även om en minskning av kontrollen över omvärlden
kan upplevas som ett hot. Det kan dock öka risken
för s.k. “False Flag”-operationer.
Hela den stora krigsapparaten mot Irak o Afghanistan sades vara ett krig för demokratin och mot terrorism. Eller var det en hämnd för 3000 människors död i det sk 11 september/NY)? Eller ett undercover för att få makt över oljan? I Obamas tal nyligen nämndes inte ett ord om de över 100000 människor som mist livet i kriget. I den nya arabiska våren där man snabbt gjort rent hus på kort tid och infört demokrati utan storkrig står Bush o Blair med lång näsa. Och vem hade någonsin trott att man bekämpar terrorism med storskalig bombning av civila? Ett barn hade kunnat räkna ut att detta inte höll. Det måste var oerhört svårt att inse att man hade fel.
Att ha apoteken som exempel på regeringens privatiseringshysteri tycker jag nog är lite småsint när det finns RIKTIGA stolpskott som Posten och SJ!
Med rätt utnyttjande av datorn kan mycket nyttigt uträttas – i min kommun har de två gamla apoteken med snåla öppethållandetider kompletterats med ett nytt, mindre, i entrehallen till ett stort köpcentrum med (nästan) “Seveneleven” öppethållande.Med tjänstvillig/kundvänlig bemanning (mest damer) är det ett verkligt steg framåt!!
Stolpskotten kom väl i förra matchen, med andra spelare.
Men varför skall vi nödvändigt upprepa andras misstag?
Thatchers järnvägspolitik och republikanernas sjukvårdssystem. Privata sjukhus, privata skolor är ju blå förvirrade drömmar. Var det något kommunismen i Sovjet och Kuba lyckades med, var det sjukvården och bildningen.
När Carl Bildt, som är en stor anhängare av EU och den ekonomiska globaliseringen, talar om demokratisering i bland annat Nordafrika ska man dra öron åt sig. Då demokrati är lika med folkstyre, har hans demokratibegrepp uppenbarligen inte mycket med folkstyre att göra, som utförligt framgår enligt nedan.
Direktdemokrati är mest trogna tolkningen av demokratibegreppet. I den fattas beslut genom folkomröstningar. För att få optimala beslut genom folkomröstningar krävs att beslutsunderlaget är så objektivt som möjligt. För att nå dit måste, med yttrandefriheten som grund, allsköns olika åsikter i frågan ventileras. Det är önskvärt om en så stor del av befolkningen som möjligt tar del av beslutsunderlaget och engageras i omröstningen. De som är satta till att verkställa omröstningsresultaten kan antingen låta dessa var beslutande eller rådgivande.
Ett folkrikt land, som har en hög komplexitetsgrad, blir lätt ineffektivt om alla beslut ska fattas genom folkomröstningar. Dels måste många människor engageras till omröstningarna, dels blir det svårt för folket att ta del av alla beslutsunderlag. Därför har man i dess ställe representativ demokrati eller parlamentarism, som möjliggör ett mer effektivt beslutsfattande. Folket överlåter beslutsfattandet till förtroendevalda och politiker. Dessa bör å andra sidan endast ha lojalitetsband till det land och folk de företräder. Förhoppningsvis har de förtroendevalda deklarerat inför folket i förväg hur de ska ställa sig i vissa frågor.
Vissa länder med parlamentarism har också inslag av direktdemokrati, där man låter folket avgöra i vissa frågor genom omröstningar, vars utfall antingen kan vara beslutande eller rådgivande.
EMU-omröstningen 2003 i Sverige är ett paradexempel på ett lyckat direktdemokratiskt inslag. Beslutsunderlaget var det väl sörjt för. Både ja- och nejsidan fick lyfta fram sina ståndpunkter, vilka ventileras i en valkampanj som pågick några månader. De röstberättigade blev således engagerade i frågan. Valdeltagandet var högt. Den sida som förlorade hade en cirka tio gånger större budget än den sida som vann, vilket innebär att valresultatet berodde på de goda argumenten och inte på pengar. Med facit i hand åtta år senare när eurosamarbetet krackelerar, kan man säga att valresultatet blev rätt.
För att få reda på hur vissa i regeringen ser på folkomröstningar rekommenderas följande inlägg med kommentarer:
Islands problem är brist på parlamentarism och framtidstro.
När vi så kommer till överstatliga unioner där de viktigare besluten fattas på unionsnivå och inte på nationell nivå, är det är en smula ohederligt att kalla dessa stater för demokratiskt styrda. Beslutsfattarna har fått en ytterligare lojalitet – unionen. Därmed blir lojalitetsbanden mellan de förtroendevalda politikerna och folket och landet de kommer från svagare. Avståndet mellan beslutsfattare och folket, som berörs av beslutet, blir längre. Folket får svårare att påverka beslut som berör det. Demokratin naggas i kanten.
EU är ett exempel på en överstatlig union, vars bärande ideologi ligger långt från det verkliga demokratibegreppet. De viktigaste besluten som berör exempelvis Sverige fattas utanför Sveriges gränser och huvudsakligen av icke-svenska beslutsfattarna. De högsta posterna inom EU tillsätts och de viktigaste besluten fattas med minimal insyn i beslutsunderlagen för allmänheten.
EU:s undviker och motarbetar nationella folkomröstningar som har med EU att göra. Detta är anledningen till att den svenska regeringen, där Carl Bildt ingick, med stöd av riksdagen anammade det omvälvande Lissabonfördraget 2009 utan att be folket om råd i en omröstning.
När allmänheten inte har insyn i beslutsprocesserna, blir det lättare för lobbygrupper att påverka beslut genom att vädja till beslutsfattares ekonomiska vinning på det personliga planet. Besluten tenderar då att inte i första gagna varken unionen eller folket utan lobbygrupperna med de största resurserna.
EU styrs indirekt av globala finansaktörer som använder den ekonomiska globaliseringen i syfte är att sudda ut nationsgränserna. Ett resultat av detta är finanskrisens spridning 2008 från USA till EU. Dess negativa verkningar pågår fortfarande.
Man bör veta att de globala finansaktörerna har inget behov av att sprida verklig demokrati över världen, utan de vill ha stabilitet, kunna säkra råvarutillgångar och oljefyndigheter samt ha en världsvaluta. De skyr demokratiska, suveräna nationalstater.
Libyen, som är rikt på olja och har en stor guldreserv, stod i begrepp att överge det globala valutasamarbetet och basera en valuta kopplad till guld, vilket bör ha oroat de globala finansaktörerna. Kort efter att upproret startade i Libyen, hade rebellerna inrättat en centralbank och startat ett oljebolag. Om detta enbart är ett verk av dåligt utrustade rebeller, som utöver att de kämpade för sitt liv mot regeringstrupperna, kunde avsätta tid för att starta en centralbank och ett nytt oljebolag så har dessa rebeller säkerligen en bra arbetsmarknad i time management-branschen.
Slutligen får Reinfeldt en demokratilektion av Putin:
Förtydligande till:
“För att få reda på hur vissa i regeringen ser på folkomröstningar rekommenderas följande inlägg med kommentarer:”
Det åsyftade inlägget är hämtat från Carl B. Hamiltons hemsida och ska vara:
http://hamiltonsblandning.blogspot.com/2011/04/islands-problem-ar-brist-pa.html
Privatisering eller inte? För länge sen, på 50-talet, fanns det en duktig statssekreterare som hette Mats Lemne. Han blev senare landshövding i Västergötland. Lemne kom med en intressant idé i fel tid när han föreslog att staten borde tillåta åkerierna att fritt konkurrera med transporterna på järnvägen. I det avlånga Sverige skulle åkarna då köra lastbilarna med godset till närmasta järnväg omlasta till egna vagnar och vidare med egen logistik i konkurrens. Naturligtvis en alldeles horribel tanke i denna tid med Svenska Folkets egna Statens Järnvägar. Lek med tanken att hans idé ändå vunnit gehör… Jag har ingen definitiv tanke på om Apotekens privatisering är fel eller inte. Har sett att i andra länder som t ex Tyskland fungerar det bra. Konstigt nog vill jag inte att Systembolaget ska privatiseras. Utomlands är det ju hopplöst att hitta det man vill ha. Så allt räknas med kundnyttan i första rummet för oss alla individer. Sjukvården i USA äter 15% av BNP i europeiska länder högst 11% men det där förstår inte te-drickarna. För övrigt skulle jag inte haft nåt emot om staten lagt sig i mobilantennbyggandet. Nu bygger varje operatör sina egna antenner om jag förstått rätt och i nån ända kostar det oss onödiga pengar. I princip lika tokigt som när privata operatörerna i USA drar sine egna ledningar.
Jag kommer ihåg idèn med zoner för lastbilar, växelflak och långtransport med tåg. Helt suveränt. Den dog nog inte pga socialismen utan pga avundsjukan. Ingen ville medverka till att en person fick briljera med den kompletta lösningen. Dessutom hade inte datorn kommit då. Det har den nu. Dags att verkställa.
Intressant med såna personer som Mats Lemne. Socialdemokrat(?) som blev Riksbankschef när han var 32, höjde räntan utan att tala med Sträng och förvisades att bli landshövding i 25 år. Jag skulle vilja läsa mer om Lemne, nå´n som har nå´t tips?