Också utrikesnämnd

31 maj 2011

STOCKHOLM: När detta skrivs befinner sig Ratko Mladic någonstans i det europeiska luftrummet, landar inom kort på någon flygplats i Holland och förs sedan på ett eller annat sätt till FN-fängelset i Scheveningen.

Och det visar styrka för Serbien att han inte smygs iväg i lömdom mitt i natten.

Den inhemska rättsprocessen har gått sin gång, och mitt på ljusa dagen förs han ut till Belgrads flygplats och flygs i ett serbiskt flygplan till FN-tribunalen.

Något av de allra närmaste dygnen kommer han mer officiellt att presenteras för anklagelseakten mot honom och börja att ta ställning till den.

Därmed inleds en rättsprocess som säkert kommer att ta sin tid. Och det är viktigt för den långsiktiga trovärdigheten att den verkligen går till botten med vad som verkligen hänt.

Jag kommer att tillhöra dem som kommer att följa den med stor uppmärksamhet. Sannolikt kommer jag också i något skede att kallas att vittna i den.

Och det gör jag självfallet gärna.

I allt väsentligt vet vi redan vad som inträffade i och i anslutning till Srebrenica i samband med och efter det att Ratko Mladics styrkor marscherade in i de sista delarna av denna skyddade enklav i östra Bosnien på förmiddagen måndagen 11 juli 1995.

Men på enstaka punkter finns fortfarande frågetecken som – mer i historiskt intresse – behöver rätas ut. Jag hoppas innerligt att så också sker.

Annars har denna soliga dag – jag passade på att ta cykeln till UD och till en del andra evenemang runt om i staden – varit en dag först med regeringssammanträde och sedan med utrikesnämnd under Kungens ordförandeskap och med Kronprinsessan som sedvanligt intresserad medhjälpare uppe på Slottet.

Något avgörande om Libyen-insatsen var ju inte aktuellt i detta sammanhang.

Men mot slutet av den kommande veckan tror jag att vi på ett eller annat sätt måste börja mejsla ut om vi är beredda att på ett eller annat sätt fortsätta att bidra till de militära ansträngningarna att stödja FN-resolutionen 1973.

Den 8 juni fattar Natos försvarsministrar sannolikt beslut om fortsättning av operationen. Och den 9 juni sammanträder den s k kontaktgruppen för att diskutera de mer politiska aspektera av våra ansträngningar i Libyen.

Med nuvarande riksdagsmandat avslutas de svenska insatserna den 22 juni.

En fortsättning efter dess – i en eller annan form – kräver självfallet nytt beslut av riksdagen, och även om det finns procedurer för snabba beslut krävs det dock några dagar för den saken.

Också morgondagen blir i allt väsentigt en arbetsdag i Stockholm.

Men framåt kvällen bär det av mot Rom för att under torsdagen representera Sverige vid det högtidliga firandet av att det är 150 år sedan Italien enades.

Andra må ta ledigt – en utrikesminister lite mera sällan.

Men å andra sidan tillhör en resa till Rom inte det plågsammaste man kan utsättas för.


Tisdag i stället

31 maj 2011

STOCKHOLM: En annorlunda vecka innebär att det blir regeringssammanträde i dag i stället. Torsdagen är ju reserverad för annat – eller för just ingenting alls…

Och efter regeringssammanträde på förmiddagen blir det denna dag också Utrikesnämnd uppe på Slottet.

Det är ett viktigt samrådsfora mellan regeringen och riksdagen i viktigare utrikespolitiska frågor.

Något ställningstagande till fortsättning av Libyen-insatsen kommer dock inte att vara aktuellt vid detta sammanträde.


Bra för Bosnien

30 maj 2011

STOCKHOLM: Detta var en dag som jag hade satt åt sidan för en del som borde gjorts tidigare av mer privat natur.

Föräldramöten i skolan tillhör sådant som inte ens utrikesministrar har rätt att skolka från. Och det gjorde jag inte heller.

Men tillbaka på UD hann jag i alla fall med att kort ansluta till ett möte med Michael Rocard – f d fransk premiärminister – om de arktiska frågor han nu med stort engagemang och kunskap sköter för Frankrikes räkning.

Vi hade en bra diskussion om de olika substansfrågor som det arktiska samarbetet nu måste försöka att fokusera på. Att det kommer att bli allt viktigare råder det knappast någon tvekan om.

Mitt i det kom meddelandet från Bryssel om att Catherine Ashton utsett dansken Peter Sörensen till EU:s representant i Bosnien.

Det är en i den nya situationen mycket viktig post, och Peter Sörensen är en utmärkt man för den.

Han har mycket gedigen erfarenhet inte bara av Bosnien utan av regionen i dess helhet, och kan dessutom EU mycket väl. Kombinationen är viktig.

I gårdagens Agenda på TV stod också Bosnien på dagordningen.

Och jag försökte ge lite perspektiv på de spänningar som den bosniska politiken förvisso domineras av – mellan de som vill ha en mycket centraliserad statsbildning och de som vill ha en så decentraliserad att den på sina håll ses som knappt befintlig.

Den motsättningen är alls icke unik för Bosnien, även om den självfallet får sitt speciella djup av den plågsamma långsamma läkningsprocessen efter ett mycket brutalt krig med mer än 100 000 döda för bara 16 år sedan.

På Cypern har man efter konflikterna 1963 och 1974 inte ens kommit fram till ett fredsavtal som kan börja förena de olika ståndpunkterna i denna fråga.

Och jag nämnde också Belgien – dock ett land av djup fred! – som ett land där olika meningar om hur decentraliserat eller centraliserat staten skall vara har dominerat och stundtals förlamat den politiska dagsordingen.

Historiskt är det när olika delar av regionen gått åt olika håll som Bosnien har riskerat att slitas sönder. I grunden går det hela tillbaka på delningen av det romerska riket år 395 och allt som kom att komma i dess kölvatten under århundradena.

Men det är därför det är så avgörande att såväl Kroatien som Serbien kan röra sig mot medlemsskapet i EU – och därmed kommer också Bosnien att göra det.

Måhända lite svårare och lite långsammare, men så länge den grundläggande färdriktningen är klar är det en underordnad fråga.

Då är risken för att det blir ett Cypern delat som i dag mycket liten.

Då är det snarare i riktning Belgien som utvecklingen kommer att gå. Och det är självfallet alldeles utomordentligt bra – med all respekt för alla utmaningar på vägen.


Mera Polen

30 maj 2011

STOCKHOLM: Denna dag åker Fredrik Reinfeldt till Warsawa för samtal med Polens premiärminister Donald Tusk och fortsättning på det intensivare samarbete vi etablerat i olika frågor mellan våra bägge länder.

Men åtskilligt kommer självfallet också att handla om förberedelserna för Polens ordförandeskap i EU under det andra halvåret i år.

Då skall det ju bl a hållas ett toppmöte i det s k Östliga Partnerskapet.

Förhoppningen är ju att det under detta halvår skall vara möjligt både att underteckna Kroatiens anslutningsfördrag till EU och ett associations- och s k djupt frihandelsavtal mellan EU och Ukraina.

Bägge vore betydelsefulla steg för Europa i dess helhet.

Via media noterar jag att det extremnationalistiska radikala partiets försök att ordna en massprotest i Belgrad i går mot gripandet av Ratko Mladic knappast lyckades. Deltagandet blev lägre än förväntat.

Serbien vill gå vidare. Och det är självfallet bra.


Viktigt avgörande i Lettland

29 maj 2011

STOCKHOLM: I Lettland har den politiska situationen förändrats i ett slag efter det att president Valdis Zatlers i ett TV-tal i går kväll sagt att han vill upplösa parlamentet efter det att detta inte velat häva den parlamentariska immuniteten för en av de s k oligarker som anses ha stort inflytande i landet.

Detta följde på en massiv räd som den lettiska antikorruptionsbyrån gjorde för ett par dagar sedan mot ett 40-tal objekt och företag kopplade till de s k oligarkerna.

Dessas inflytande och roll har länge varit en oklar fråga i Lettlands politik, och uppenbart är att det nu går mot en konfrontation kring just denna fråga.

Mycket står på spel, och hur det kommer att sluta är oklart. Presidentens beslut att upplösa det lettiska parlamentet Saeimen går nu först till en folkomröstning för avgörande.

Till saken hör dessutom att president Zatlers mandat håller på att rinna ut, och att val av president för den kommande mandatperioden skall äga rum i parlamentet under den kommande veckan.

President Zatlers är en av de två kandidaterna, och att han bara dygn inför denna omröstning tar strid just med parlamentet ger självfallet också det valet ny dramatik.

Lettland har visat betydande politisk mognad när man under de senaste åren har tagit sig upp ur den djupaste ekonomiska nedgång som drabbade något europeiskt land.

I dagarna har premiärminister Valdis Dombrovskis tillsammans med Anders Åslund presenterat en bok där den lettiska utveckling under de senaste åren skildras – inte minst som ett positivt exempel för andra länder.

Men att de s k oligarkerna haft ett betydande inflytande över nationens också politiska liv har dessvärre varit uppenbart under lång tid.

Om strävanden efter en rättsstat lika för alla nu ställs i centrum för landets politiska liv måste detta ses som en i allt väsentligt positiv utveckling.


Stockholm, Rom och Singapore

29 maj 2011

STOCKHOLM: Denna söndagkväll kommer jag att vara i TV:s Agenda för att diskutera såväl utvecklingen i Turkiet inför valet där den 12 juni som Balkan efter gripandet av Ratko Mladic.

Bägge viktiga ämnen.

Och i morgon inleds en ny – men med svensk syn på helger och klämdagar tämligen avkortad – vecka.

Jag kommer emellertid att befinna mig i Stockholm under de kommande dygnen. På tisdag har vi ju utrikesnämnd för diskussion av aktuella frågor.

Där kommer jag också att nämna utvecklingen kring Libyen, men något konkret ställningstagande till en ev fortsättning av de svenska militära insatserna blir knappast aktuell redan där.

Sent onsdag styr jag mot Rom för att under torsdagen representera Sverige där i samband med det högtidliga firandet av att det är 150 år sedan Italiens enande – och därmed det moderna Italiens framväxt.

Och att också Anna Maria är med då känns naturligt.

Dagen och kvällen i Rom ger dessutom möjlighet till samtal i olika frågor med de andra politiska ledare från olika länder som kommer dit.

På fredag styr jag så den inte alldeles korta vägen till Singapore dit jag anländer tidigt lördag morgon. Och därmed inleds ett antal dygn då jag kommer att fokusera på relationerna till Asien.

På måndag och tisdag är det s k ASEM-möte – utrikesministrarna från EU och huvuddelen av Asiens länder möts – i Budapest för diskussion om samarbete i olika frågor.

Men innan dess spenderar jag knappt två dygn på den s k Shangri La Dialogue som IISS traditionellt ordnar i Singapore och som fokuserar på de olika säkerhetsutmaningarna i Asien.

Jag passar också på att träffa Singapores regering, som ju genomgått en del förändringar efter valet där nyligen. Utrikesministern förlorade t ex sin parlamentsplats, och därmed också sin post som utrikesminister.


Lördag hemma

29 maj 2011

STOCKHOLM: Innerstaden är nedstängd med anledning av Stockholm Maraton, och för min del är det en lördag där familjen står i centrum.

I vårt södra grannland Polen håller president Obama just på att avsluta sitt besök. Här samlades också ledarna för de olika centraleuropeiska staterna för middag i går kväll.

G8-mötet i Deauville var viktigt genom att man nu förpliktade sig till kortsiktig finansiell hjälp till såväl Egypten som Tunisien.

Jag är oroad för vad som riskerar att bli de politiska effekterna i dessa spirande demokratier av den ekonomiska försämring som befolkningarna kommer att uppleva.

Och då är det viktigt att vi främst genom IMF kan vara med och stabilisera utvecklingen.

Och denna lördag kan det finnas anledning att gratulera 50-årsfirande Amnesty International som ju under decennierna gjort viktiga insatser för friheten och för politiska fångar runt om i världen.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 467 andra följare