Europas nya uppgift

STOCKHOLM: Det var fullsatt och stort intresse när jag talade på Utrikespolitiska Institutet i dag på seneftermiddagen.

I talet valda jag – förutom en beskrivning av den förändring som skett av vår säkerhetspolitik under de senaste åren – att koncentrera mig på uppgifterna dels att bygga en uthållig globalisering och dels att möta de nya utmaningar som ligger i det kallar flödessäkerheten.

Och i bägge dessa avseenden ser jag den Europeiska Unionen som en alldeles avgörande aktör. Här ser jag nya och viktiga uppgifter för EU under de kommande åren.

Åtskilligt annat som står på dagordning – Korea, Mellersta Östern, Afghanistan, OSCE m m – fanns inte alls med i detta tal.

Jag valde att koncentrera mig på tankar och teser som pekar framåt i andra avseenden.

2 kommentarer till Europas nya uppgift

  1. leewanta skriver:

    ”Men genom alla kriser och konvulsioner rör sig dock denna historiska utveckling sakta men säkert framåt.”

    Översatt: ”Men genom alla Carl Bildts Ideologiska Vanföreställningar rör sig dock denna historiska utveckling sakta men säkert framåt.”

  2. lorentzberg skriver:

    ”Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet” (ur regeringsförklaringen för 2010) – och utrikesministerns tal inför UPI den 23 november

    Jag minns när de första svensksvenskarna (alltså svenskar utan anknytning till det kontinentala Europa) kom till Bryssel på 90-talet. Attityden var rätt löjeväckande: de representerade ett land som stått utanför varje avgörande av betydelse under nästan 200 år av europeisk historia, de hade fått lämna förlorarorganisationen EFTA och krypa in i EU, de representerade knappt 3 % av unionen – och trots detta var tonen som om EU stått och stampat i väntan på deras inträde. Med denna andas barn är det inte svårt att förstå att de hittillsvarande 15 svenska åren av EU-medlemskap till stor del är en historia om skepsis och misstro och ibland ren fientlighet. Det är ungefär först nu som svenska anhängare börjar bli fler än dito motståndare.

    Jag har tidigare nämnt att Sverige är isolerat i EU. Och det har bara blivit värre under den senaste månaden. Att läsa utrikesministerns tal och statsministerns regeringsförklaring är bara så pinsamt. Om detta verkligen är en allvarligt uttalad ambition – med att tillhöra kärntrupperna – bör Sverige ta sig en ordentlig funderare på i vilken säng det ligger och hur det uppför sig.

    1) EU´s utrikespolitik i största allmänhet
    Utrikesministern har NU hittat denna – bättre sent än aldrig.

    2) gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU
    Fortfarande ett outforskat fält för svenskar – moderater och folkpartister har hakat upp sig på NATO.

    3) EU´s handelspolitik
    Sverige kan lika gärna skicka tjänstemän till Bryssel – varför ska det envisas med att skicka politiker som inte ens kan fundamenta?

    4) EU´s ekonomi, euron och den gemensamma budgeten
    Anders Borg är den ende av ministrarna som åtnjuter förtroende. Dock begränsat inflytande eftersom Sverige inte är med i eurozonen. Och statsministern tillsammans med den alltid så mästrande EU-ministern har genom att hindra budgeten lagt Sverige i de EU-fientligas säng. Och Borg själv kom häromdagen med ett klumpigt uttalande som lätt kan tolkas som att Sverige skulle ställa upp för Irland med inte för Portugal i samma situation.

    5) Utvidgningen och grannskapspolitiken
    Sverige fortsätter med att göra bort sig genom att kräva EU-medlemskap för Turkiet. Ett medlemskap för Turkiet är en utopi. Till att börja med har de klarat av en (1) av de 35 punkterna som ska vara klara innan ett medlemskap ligger på bordet. För det andra kan vi säga adjö till en gemensam gräns för EU, vilket nu senast visat sig i Greklands fall. Om inte Grekland klarar av att ha säker gräns mot durkslaget Turkiet kanske en del inser vad det innebär att göra det sållet 30 gånger större. För det andra är det uteslutet med en gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU – såvida inte hela Mellanöstern först blir demokratisk. För det tredje skulle hela kurdfrågan ta mer kraft från EU än vad jordbruket gör, eller den ännu mindre frågan om romer. För det fjärde krävs total enighet för att släppa in fler länder i EU – och EU´s kärna säger nej. För det femte har det knappast med religiös tillhörighet att göra: EU´s kärna ligger i axeln Paris – Bryssel – Berlin – Rom, inte i Mellanöstern.

    6) Till denna bild vill jag gärna lägga den mediala, eftersom politiker hämtar mycket av sitt tankegods därifrån (och media i sin tur hämtar åtskilligt från olika tankesmedjor). DN är rent germanofobisk vilket de senast visade i en uppmärksammad ledare av den 20 november (”Tyska språkfel”), SvD har hakat upp sig på att vara emot allt som är från Frankrike, Sydsvenskan hade länge en politisk chefredaktör som gladde sig varje gång han kunde kritisera något kontinentalt – och vad gäller iberiska halvön och de länder som en gång ingick i kejsardömet Österrike så är frågan om det hade godtagits samma mediala formuleringar om det istället gällt exempelvis Sydamerika.

    Kärnan? Dream on. Eller gira 180 grader.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 431 andra följare

%d bloggers like this: