I magstarkaste laget…

30 september 2010

CHISINAU: Jag tycker nog att Aftonbladets ledare i dag är lite i magstarkaste laget.

Socialdemokraterna byggde landet. Moderaterna demonterar det.”

Sverige byggdes av dess medborgare, företagare och arbetare under sekler och decenier.

Finns det en startpunkt – tveksam sådan, enligt min mening – var det väl Gustav Vasa.

Vad jag kan förstå kom han före den senare tyska importprodukt som det socialdemokratiska partiet var.

Socialdemokratins historiska styrka under några förvisso viktiga decennier var nog till betydande del dess förmåga till kompromisser och reträtter.

Jag säger detta utan att underskatta den historiska betydelsen av detta.

Kompromissena i övergången mellan 1920- och 1930- tal och reträtterna efter nederlaget i striden om planhushållning 1948 var avgörande för Sveriges möjligheter till ekonomisk och därmed också social utveckling.

Socialism och planhushållning – som faktiskt var socialdemokraternas program innan de tvingades till reträtterna – hade förstört Sveriges möjligheter på samma sätt som de förstörde många andra länders möjligheter.

Och samma sak måste sägas om socialdemokraternas faktiska nederlag i de utdragna ideologiska striderna om fondsocialismen från mitten av 1970- till början av 1990-talet.

Den första proposition jag som statsminister undertecknade den 4 oktober 1991 var propositionen om att avskaffa de s k löntagarfonder som socialdemokraterna då inrättat.

Det skreks mäktiga i det ärendet då. De har aldrig återkommit. Tystnaden talar.

Att påstå att enbart socialdemokrater byggde landet är inte bara en historisk lögn utan dessutom en mänsklig oförskämdhet mot generationer som gjort mer än vad de ofta fått erkännande för i vårt gemensamma intresse.

Formuleringen avslöjar en historisk och intellektuell primitivism som borde vara vårt politiska samtal främmande.

Att gå från denna formulering till att säga att moderaterna förstör landet är att gå från ont till värre.

Det är högst legitimt – och i den demokratiska dialogen t o m sunt – att ha alla möjliga kritiska synpunkter på moderaternas och alliansregeringens politik.

Men att hävda att den monterar ner och förstör Sverige är ändå att driva debatten till en neanderthalnivå som ingen i längen kan försvara eller ha intresse av.

Med många internationella mått mätt har Sverige under de senaste åren faktiskt blivit ett än bättre och än mer framgångsrikt samhälle.

Vi ses – tro det eller ej! – i allt fler sammanhang som ett europeiskt och internationellt föredöme.

Som svensk går man faktiskt allt rakare i ryggen genom världen efter dessa år.

Det innebär förvisso inte att allt är perfekt, att ingenting återstår att göra eller att det inte finns utrymme för en engagerad, vital och sakkunnig oppositon mot alliansregeringens politik.

Förvisso inte. Vi är inte perfekta.

Men vi borde ha lämnat neanderthalnivån i vår politiska debatt.

I allt väsentligt tycker jag också att vi gjort det.

Årets valrörelse var i många avseenden en valrörelse som dess ledande aktörer har anledning att känna stolthet för.

Och jag har sagt det både till Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt.

Dagens förlöpning i Aftonbladet – låt oss se det just som en förlöpning och ett återfall i en debattnivå som vi andra lämnat bakom oss.


Europareformer i Chisinau

30 september 2010

CHININAU: Till slut blev det inte mindre än åtta utrikesministrar som slöt upp här i Chisinau för att visa vårt stöd för landets europeiska reformambitioner.

Och det tror jag faktiskt var viktigt.

Med ca 4 miljoner invånare – insprängda mellan Rumänien och Ukraina, och själva delade längs med flodemn Dnjestr – är detta förvisso inte ett av de större europeiska länderna.

Men i det europeiska puzzel vi försöker lägga för fred, säkerhet och bättre möjligheter till ekonomisk och social utveckling är Moldavien trots detta en viktig bit. Och varje bit är – som vi vet – avgörande för att helheten skall bli bra.

Det blev viktiga överläggningar med dels de regerande partierna i Europa-alliansen och dels oppositionen i form av kommunistpariet.

Och med det senare blev det en delvis animerad diskussion om vad partiets namn egentligen betyder.

Många av dagens utrikesministrar kom från länder där ordet kommunism står för ockupation, diktatur, förnedring och förtryck.

Mitt uppe detta hann jag också med att öppna Sveriges ambassad här.

Både president och utrikesminister var närvarande och tillsammans med vår ambassadör Ingrid Tersman klippte vi alla gemensamt av det blågula bandet.

Fokus för dagens diskussioner med de olika ministrarna låg alldeles självklart på den europeiska integrationen och den ekonomiska utvecklingen. De bägge två hänger dessutom mycket tydligt ihop.

På kvällens middag på Circova talade jag länge med premiärminister Filat om landets långsiktiga utmaningar. Man är just nu på rätt väg – men vägen framåt är lång.

Sedan var han tvungen att ge sig iväg för att se på fotboll i utbrytarregionen Transdniester – ett i grunden gott tecken på att den möjligheten till kommunikation trots allt finns.

Kvällen i övrigt gav möjligheten till viktiga och framåtsyftande samtal inte minst med Tjeckiska Republikens Karel Schwarzenberg och Polens Radek Sikorski.

Vi har mycket vi kan göra gemensamt.

Tidigt i morgon bitti lyfter jag till Simferopol på Krim i Ukraina, och därifrån blir det bilfärd till Jalta och den viktiga konferensen där.

Närmast står möte med Ukrainas presidet Yanukovich på programmet.


Öppna ambassad i Chisinau

30 september 2010

STOCKHOLM: Efter regeringssammanträde i Rosenbad på morgonen bär det snabbt iväg till Chisinau i Moldavien för dels viktigt möte mellan utrikesministrarna i vänkretsen för Moldavien och dels för att i samband med detta öppna den nya svenska ambassaden där.

Sverige tillhör de absolut största när det gäller hjälp till detta Europas fattigaste land, och då är det självklart också viktigt att vi har en ambassadör på plats för de politiska kontakterna och de politiska bedömningarna.

På samma sätt öppnar vi ju upp en serie ambassader i länder med liknande förhållanden.

Den nya Europa- och reforminriktade regering som tillträdde efter valet förra året har haft en besvärlig tid, och efter en misslyckad folkomröstning för att ändra författningen går man nu mot ett nytt parlamentsval.

Och självfallet underlättar inte den politiska osäkerheten den ekonomiska återhämtningen.

Till detta skall så läggas utbrytarregionen Transniester som ju utvecklats till något av en sovjetisk retropark och där resterna av den gamla sovjetiska 14:e armén i form av ett ryskt militärt förband fortfarande finns kvar på vad som legalt är moldaviskt territorium.

Detta är en av de s k frusna konflikter i Europa som borde ha löst för länge sedan. Ryssland har sedan länge lovat att dra tillbaka sitt förband, men har inte uppfyllt det löftet.

Jag var i Chisinau senast i oktober förra året för att ge stöd och för att starta en förhandling om ett associationsavtal mellan Moldavien och demn Europeiska Unionen.

Tillsammans med bl a utvidgningskommissionären Stefan Fuhle och min polske kollega Radek Sikorski kommer vi nu att ha överläggningar med bl a premiärminister Vladimit Filat och utrikesminister Iurie Leanca, men också träffa företrädare för det tämligen oreformerade kommunistpartiet.

Det handlar om den fortsatta med svåra europeiska reformprocessen i landet.

Och dagen kommer med all sannolikhet att avslutas med middag på vingården Cricova.

Dess jättelika vindlande underjordiska vinkällare är tveklöst en av landets betydande sevärdheter.


Ekonomi i fokus

29 september 2010

STOCKHOLM: Plötsligt blev det påtaglig liv och rörelse i den ryska politiken när president Medvedev på statsbesök i Kina på grått papper plötsligt avskedade Moskvas mäktige borgmästare Lushkov.

Vad detta kan tyda på i det längre perspektivet spekuleras det nu väldiga om. Vi får se.

Hans huvudsakliga arbetsfält har självfallet varit Moskva, men då och då har han gjort diverse nationalistiska och populistiska utbrott som riktat sig också mot olika grannländer.

De kommer vi inte att sakna.

I vårt Europa och vårt Sverige har det annars varit ekonomin som varit i fokus under dagen.

I Bryssel har EU-kommissionen i dag presenterat sina förslag på hur vi gemensamt bättre kan klara av att sätta ramar för den europeiska ekonomin – och inte minst för ländernas budgetpolitik – för att bättre kunna förebygga ekonomiska kriser.

Dessa förslag kommer samtidigt som arbetet i den arbetsgrupp som letts av Europeiska Rådets ordförande Herman van Rumpuy och som inkluderat de olika finansministrarna nu går in i sitt slutskede.

Allt är inriktat på beslut i dessa frågor vid EU-toppmötet i slutet på oktober.

Då kommer Fredrik Reinfeldt att vara tillbaka i stolen också i dessa frågor.

Här hemma är det bara att notera att vår egen ekonomi ser ut att fortsätta att utvecklas väl.

Den s k konjunkturindikator som publicerades i dag säger att ”stämningsläget bland företag och hushåll är mycket starkare än normalt.”

Och det är självfallet en god indikation på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Det ger oss dessutom en god bas för deltagande i de viktiga diskussionerna i dessa frågor inom den vidare EU-kretsen.


En bok eller två…

28 september 2010

STOCKHOLM: Med lite lugnare dagar ett tag har plötsligt möjligheten öppnats att ta sig an några av de intressanta böcker som nyss letat sig vägen till mig.

Innan jag ger mig in på det internationella området måste jag nämna Markus Uvells och Erik Meier Carlsens ”Folkhemspopulismen – Berättelsen om Sverigedemokraternas väljare”.

Den borde jag – och andra  – ha läst tidigare.

Men bättre sent än aldrig. Och jag har inte sett den problematik som valrörelsen visade beskrivas bättre.

I dag landade Bob Woodward’s ”Obama’s War” på mitt skrivbord dagen efter den hade kommit ut i USA.

På det sätt han gjorde med president Bush och konflikten i Irak försöker Bob Woodward här skildra hur beslutsprocessen i Washington gått till när det gällt Afghanistan.

Jag – och många med mig – har lärt mig att ta dessa i och för sig ambitiösa försök till ”instant history” med en rejäl nypa salt. Men det hindrar inte att läsningen kan vara intressant.

I dag dök också den engelska utgåvan av Lilia Shevtsovas senaste bok om Ryssland och dess politiska utveckling – ”Lonely Power” – upp hos mig.

Jag har alltid läst Lilia med stor behållning, och kommer säkert att göra det nu också. Ämnet upphör inte att fascinera – och viktigt är det förvisso.

I New York i förra veckan plockade jag upp Richard McGregors ”The Party – The Secret World of China’s Communist Rulers”.

Titeln låter lite sensationssökande, men boken är ett ärligt och intressant försök att ge en skildring av hur olika delar av det ofta slutna kommunistiska systemet i Kina fungerar.

Författaren älskar uppenbart sitt Kina, och det ger hans skildring av de som fått fram sanningen om bl a de oerhörda och politiskt orsakade svältkatastroferna under Mao Tsetungs värsta år en än större tyngd.

Men intressant är bilden av ett system som trots allt har blivit öppnare.

I New York inhandlade jag också Carter Vaughn Findley rätt massiva ”Turkey, Islam, Nationalism, and Modernity – A History 1789 – 2007.

Det kommer säkert att ta sin tid att ta sig igenom detta massiva verk, men författarens angreppssätt på moderniseringsproblematiken är fascinerande, och boken kan mycket väl komma att bli en ny klassiker på sitt område.

Den dagliga utrikespolitiska hanteringen handlar ofta om snabba ställningstaganden när de olika processerna inom t ex EU och FN rullar på. Det måste skötas.

Men det går egentligen inte att sköta utan en lite vidare och djupare bakgrund.

Och då är det nödvändigt att då och då kämpa sig till möjligheten att läsa också en bok.

Eller två.


Ertappad och avslöjad

28 september 2010

STOCKHOLM: Dagarna omedelbart före valet annonserades plötsligt att det skulle vara premiär på en film om mig som Maj Wechselmann producerat.

Ingen trodde väl att detta skulle vara något vänporträtt.

Maj Wechselmann har under åren gjort sig känd för sina grovt propagandistiska alster. Hennes förhållande till fakta och sanning har alltid varit – milt sagt – ansträngt. Hennes avsikt har alltid varit en annan.

Och nu skulle det handla om att jag var skyldig till de grövsta hemskheter i Sudan.

Jag vet inte om filmen blev någon större publiksuccée.

Det var nog inte heller avsikten. Den var till för att påverka de sista dagarna före valet. Vem som finansierade saken vet jag inte.

I dagens Expressen skriver TV-journalisten Bengt Nilsson om hur filmen tydligen i all hast producerades.

Och det har onekligen sitt intresse.

Hon köpte det filmmaterial han gjorde 2001 – och som då ledde till ett intressant och uppmärksammat TV-program i ärendet – och förvanskade det sedan på ett sätt som nu får honom att protestera med mycket starka formuleringar.

Det han i detalj beskriver att hon gjort är onekligen grovt.

Tydligen är det den totala förvrängningen av Bengt Nilssons filmmaterial som bär upp filmen.

Men om det finns annat i den också finns det alldeles säkert anledning att utgå från att det förvanskats, förvridits och förfalskats på samma sätt.

Maj Wechelmann förnekar sig inte.

En gång grov propagandist alltid grov propagandist.

Men alltid förr eller senare ertappad och avslöjad.


Att ordna upp inför mandatperioden

28 september 2010

STOCKHOLM: Solen ger hösten ett behagligt skimmer denna dag av fortsatt arbete bakom skrivbordet.

Såväl regering som riksdag förbereder sig för det som komma skall. Vi befinner oss i omställningsperioden mellan riksdagsvalet och öppnandet av den nya riksdagen.

På måndag samlas så riksdagen och på tisdag – om exakt en vecka – är det dags för högtidligt öppnande och för Fredrik Reinfeldt att presentera regeringens sammansättning och politik.

Veckan därpå väljer riksdagen sina utskott och regeringen i form av finansministern presenterar budgetpropositionen för riksdagen.

Och med det kan man väl säga att den nya mandatperiodens arbete dragit igång på allvar – med inriktningen på supervalåret 2014 då vi inom några månader har val till allting från Europaparlamentet till kommunerna.

Dit är det dock betydande tid, och det kommer att hinna att rinna mycket vatten under broarna innan dess.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 396 andra följare