STOCKHOLM: Landat i den råkalla dimman på Arlanda efter dagens diskussioner i ett mer soligt Bryssel.
Viktigt i dag var mina möten med Ukrainas nya utrikesminister Kostiantyn Hryschenko och de diskussioner vi förde både enskilt och i ett lite större sammanhang.
Det finns fortfarande punkter där det inte är alldeles klart hur den nya ledningens linje kommer att se ut, och inte minst mot denna bakgrund är vårt tidiga engagemang med den viktigt.
I min kalender rätt omedelbart efter påsk ligger därför ett besök i bl a Kiev med de möjligheter till mer utförliga samtal detta ger.
Innan jag lämnade Bryssel hann jag också med en avstämning med USA:s biträdande utrikesminister för Europafrågor i olika ämnen – Balkan, Afghanistan, Iran, Turkiet/Armenien och annat.
Och vi kommer att ses snart igen – också Washington står på listan över resmål i april.
Men nu är det närmast en efterlängtad vecka av ledighet med familjen som väntar.
Tidigt i morgon bitti lyfter vi med destination trakterna vid Medelhavet.
Våren är nog sen även där – men det blir i alla fall mer av vår där än här.
Ute i byarna i Afghanistan dör barnen. De fryser ihjäl. De svälter ihjäl. De säljs. Kvinnorna far mycket illa i Karzais Afghanistan. Så illa att de skulle föredra att leva under talibanerna.
Hur många av våra soldater tillåts se detta?
Kriget mot talibanerna är inte ett krig. Det är ett låtsaskrig. Ett spel för gallerierna.
Det enda rätta vore att kalla hem soldaterna, inte minst USA, och ersätta dessa med återuppbyggande resurser.
I den omfattning och med den strategi som pågår idag kan man inte lyckas med något utan bara fortsätta att sprida död och elände.
Det finns fortfarande synpunkter…..
Törhända en artikel i dagen Novosti får
dimmorna vad gäller Ukrainas framtida utrikespolitik
att lätta något….
http://www.en.rian.ru/exsoviet/20100328/158336230.html
Ett strå i vinden är kanske att den av Yushchenko
tillsatte västvänlige chefen för ukrainska flottan
ersatts av en ryskvänlig amiral och att ukrainska
och ryska flottan i Sevastopol skall hålla en gemensam
parad på ”Segerdagen den 9 maj”…..
När det gäller verkligheten bakom ”Maskirovkans”
dimridåer om förhållandet Ryssland-EU/USA hänvisas
till mitt tidigare inlägg med länk till Jamestown
under ”Nu går vi vidare”.
27 mars 2010 kl 06:26
Ser fram emot kommentarer om hur fel Felgenhauer har..
Ut ur dimman.
När CB träffar en hög representant i USA så ligger fokus på Balkan, Afghanistan, Iran, Turkiet och Armenien.
Är det här nyckeln ligger till ett framtida paradis för alla i världen ligger månntro?
Runt Medelhavet stod en gång civilisationens vagga med gott klimat, gemensamt vatten och en del annat.
Jag ställde för ett tag sen frågan till en insiktsfull man i Indien: Hur kan vi göra varje indisk by (lär finnas 2 miljoner eller så) till ett högteknologiskt paradis? Han fick en konstig blick…
I Bloggrollen saknar jag en länk till Alliansen. Särskilt nu när hemsidan fått ett nytt fräscht utseende.
Tillägg till mit:
28 mars 2010 kl 09:18
Ref. en artikel i Kyiv Post idag:
Den ”Slaviska Unionen” som motvikt till
EU är kanske under bildande…..
Kanske en eventuell ny ”Slavisk Union” som
framtida stormaktsgranne i öster borde debatteras
mera i vårt land än utvecklingen i ”Långtbortistan”
inkl. Turkiet och övriga Mellersta Östern
och ännu mera fjärran länder och folk där det
alliansfria Sverige inte har några som helst egna geopolitiska intressen….
USAs geopolitiska intressen är inte i alla stycken
även Sveriges!
http://www.kyivpost.com/news/nation/detail/62662/
stig2entreprenoren säger:
28 mars 2010 kl 10:00
”När CB träffar en hög representant i USA så ligger fokus på Balkan, Afghanistan, Iran, Turkiet och Armenien.”
Är det bara jag som tycker att Sverige för en politik gentemot dessa länder som vi som Svenskar inte känner igen/förstår ?
Jag tänker naturligtvis i första hand på Kosovos sjävständighet och ivern att få med Turkiet i EU.
Jag får mer & mer känslan av att denna politik är direkt Amerikansk och inte Svensk.
Jag påminner återigen om att Carl Bildt bara något år innan självständigetsförklaringen i det närmaste hånade Kosovo i sin strävan.
Plötsligt blev denna fråga så viktig att CB åkte runt hela Europa för att övertyga regeringar om hur viktigt det var att Kosovo skulle få sin självständighet.
Om jag inte minns fel pågick det just då diskussioner om Amerikanska robotbaser i det området.
stig2entreprenoren.
Kanske har dina drömmar lika mycket med verkligheten
att göra som Fukuyama ”Historiens slut” och
Immanuel Kant ”Zum ewigen Frieden”.
Verkligheten igår som idag beskrivs av Clausewitz
i ”Om kriget” och Huntington i ”Civilisationernas
kamp” enligt min syn på saken.
mrmhalland01:
Även för mig är det obegripligt att det alliansfria
Sveriges utrikesminister för en politik i USAs
intresse som medför att Sverige i Kreml anses
tillhöra de mot Ryssland mest fientliga länderna
inom EU. En politik som dessutom avviker från vad
våra traditionella utrikespolitiska partners
Tyskland/Frankrike för gentemot Ryssland.
Vad vinner det militära tomrummet, på väg att
bli ett militärt svart hål, Sverige på att
skapa konflikt med den upprustande dominerande
militära Stormakten i vårt närområde?
USAs intresse i Kosovo är basen ”Bondsteel”
- är den även ett svenskt intresse?
Alliansen tillagd som länk – tack för påpekandet!
spanaren.
Du är i alla fall konsekvent i Ditt skrivande och jag är också konsekvent i min kritik av den linje Du suggererar.
Jag tycker inte att Tysklands eller Frankrikes utrikespolitiska linje gentemot Ryssland är den Sverige bör följa. Att Frankrike säljer Mistralfartyg till Ryssland (om det nu sker) är rätt anmärkningsvärt egocentriskt av Sarkozy.
Att Sverige skulle tillhöra någon värstingrupp för Ryssland tror jag inte alls. Säkert uppskattades inte Bildts klarspråk gentemot Kreml av alla centrala ryska aktörer men jag tror ryssarna respekterar honom och Sverige. Jag kan inte heller se att detta klarspråk (som jag absolut håller med om – ryssarnas utdelande av ryskt medborgarskap till höger och vänster i utbrytarregioner är helt oacceptabelt) fått exempelvis några ekonomiska konsekvenser för Sverige, som är en av de 10 största investerararna i Ryssland.
Att behaga den ryska ledningen kan knappast vara ett mål för Sveriges politik.
Jag delar inte heller Din pessimistiska syn på Ukraina.
Visst, NATO är inte på tapeten och kommer knappast att vara det på mycket länge. Men detta är bara en del i Ukrainas orientering.
Bra relationer med Moskva för Ukraina är ett måste av realpolitiska skäl. Jushchenko var därvidlag ett misslyckande och en besvikelse.
De ukrainska ekonomiska intressen är att ha goda förbindelser österut men också att röra sig västerut ekonomiskt och politiskt. Notera att Yanukovichs första resa som nyinstallerad president inte gick tll Moskva utan till Bryssel.
Många av Ukrainas vänner i väst drog nog egentligen en lättnadens suck över att inte superpopulisten Tymoshenko valdes. Hon är oberäknelig.
Med Yanokovich blir det nog en rätt balanserad politik mellan alla de olika affärsintressen som finns i Ukraina och som har en sak gemensamt att man inte vill bli uppslukad av björnen iöst – men ha bra relationer ditåt.
Tsolin,
Tack för ditt inlägg med saklig och vederhäftig
kritik av de synpunkter jag framfört om Ryssland.
Framtiden får utvisa vem av oss som har den bästa
kristallkulan eller källorna.
För läsekretsen är det kanske av värde att läsa
olika tolkningar av läget i vårt nära utland som
omväxling till evighetsromanen om Israel/Palestina.
Det är mycket att ta rätt på i Balkan, Afghanistan, Iran, Turkiet och Armenien och annat, tyvärr, där EU nu har en tung roll. Hoppas kraften även räcker till annat lite längre fram.
En stor anledning till att det blev som det blev i Kosovo är nog att politiken och integreringen av denna region har skötts så uruselt under så lång tid tills dess att ”allt var kört”. Därför blev en självständighet enda praktiska möjligheten. Vad annat var möjligt. Det blev ett dyrt kalas att städa upp.
CB är en av de få internationella politiker som känner denna region mycket väl och därför blir konsulterad av bl a USA.
Sverige går varken USAs eller Kremls ärenden och är därför högt respekterat av samtliga parter. Detta kombinerat med stor kunnighet, ärlighet och ivrig handling ger Sverige en mycket tung roll i EU. Många ”stora länder” i EU är säkert lite stressade för att de ej alltid hänger med tillräckligt och kan mäta sig. Detta faktum yttrar sig dock på olika sublima sätt. Otack är världens lön. Belöningen kommer i stjärnorna.
Även i Arktis går väderleken mot dimma och vår
medan de geopolitiska spänningarna tilltar med
planerade militärmanövrer bla ryska luftlandsättningar
Inom geopolitiken råder evig vinter i detta område…
Idag inleds ett viktigt toppmöte mellan Ryssland,
USA, Norge, Danmark och Kanada.
I sammanhanget bör nämnas att Ryssland i ett uttalande
gjort klart att även Sverige räknas in i Arktis.
Varför deltar då inte vår utrikesminister när Clinton
och Lavrov gör det?
Varför denna bedövande tystnad om utvecklingen i
vårt omedelbara närområde medan obetydliga
krigshändelser i ”Långtbortistan” får stort utrymme
bland våra politiker och i svensk media?
Varför får VI inget veta om de ryska kraven och
vad de kan innebära?
Hänvisar intresserade av utvecklingen i Arktis till
bloggarna ”Gyllenhaals Lästips” och ”Sverige och
Världen”.
Ref. tidigare inlägg om Ryssland/Ukraina:
Kyiv Post har idag en artikel som kanske styrker mina
tidigare inlägg om utvecklingen i Ukraina ur en enbart
säkerhetspolitisk synvinkel.
Det var alltså inga egna förnumstigheter utan grund.
http://www.kyivpost.com/news/nation/detail/62719/