Viktigt avtal – och viktiga samtal

I dag är det så dags för de mer formella överläggningarna med president Lee Myung-bak från Sydkorea och hans delegation i övrigt.

För mig blir det först deltagande i överläggningarna med Fredrik Reinfeldt på förmiddagen, därefter separata överläggningar med utrikesminister Yu Myung-hwan på eftermiddagen och därefter att tillsammans med presidenten leda ett rundabordssamtal med koreanska och svenska näringslivsföreträdare.

Sydkorea är ett land med vilket vi har viktiga relationer.

Det var en av anledningarna till att jag var där i början av året, men ytterligare anledningar var dels att se om vi kunde ge en ny push för att slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea och dels att få en bättre bild av situationen på den koreanska halvön i stort.

Frihandelsavtalet är mycket viktigt.

Det skulle ge en tydlig global signal om att såväl EU som Sydkorea vill värna och vidareutveckla den globala fria handeln också i dessa tider av ekonomiska svårigheter.

Det skulle vara det viktigaste frihandelsavtal som förts i hamn på ett bra tag – och på såväl vår som Europakommissionens agenda står nu hårt arbete med fler sådana avtal.

Med detta som bas vill vi utveckla en fördjupad strategisk relation mellan EU och Sydkorea.

Dagens huvudledare i DN handlar inte specifikt om detta frihandelsavtal – men väl om vikten av ett ordförandeskap i EU som vill driva på i handelsfrågorna generellt. Och det avser vi att göra.

Men alldeles säkert kommer vi att tala om den globala ekonomin i stort också. Sydkorea är ett viktigt land i G20-kretsen. Och precis på det sätt jag tror att jag förutsåg i början på året ser vi nu hur den inledningsvis mycket branta nedgången i den koreanska ekonomin håller på att vändas.

Näringslivsseminariet i eftermiddag kommer säkert att visa på nya möjligheter. Sydkorea storsatsar på nya gröna teknologier, och till de som nu storsatsar i Sydkorea hör Ericsson.

Till dessa frågor skall självklart läggas diskussioner om situationen med de tilltagande nordkoreanska provokationerna.

5 kommentarer till “Viktigt avtal – och viktiga samtal”

  1. perfro säger:

    När länder möts, små som stora,markerar man gärna förståelse för frihandel.

    Den verkliga handelspolitiken är däremot ofta den motsatta.
    Regeringar kan ligga bakom varierande grader av protektionism, men även företag vill ibland ha full konkurrens.
    Bakom handelsavtalen finns det ofta de olika regimernas medverkan.

    Sverige är förstås ett litet land i denna region av världen.
    Våra möjligheter påverka nordkoreanernas strategiskt betingade missilpolitik, inte minst riktad mot Sydkorea,är små.
    De ligger närmast på det diplomatiska planet och där kan Carl säkert medverka i hög grad.

  2. perfro säger:

    Rättelse: Företag vill förstås inte ibland ha full konkurrens.

  3. ulferlingsson säger:

    Undrar om svenskar i gemen vet att Korea använder Honduras som lågkostnadsland för tillverkning. Vilket för mig in på frågan om hur länge det ska dröja innan länderna i FN tar tillbaka sitt på felkatiga grunder gjorda fördömmande av ”militärkuppen” i Honduras som inte var en militärkupp, och istället fördömer krigshetsarna Venezuela som legat bakom det som skett, och som både i krighetsande ord och i faktiska krigiska handlingar våldfört sig på Honduras suveränitet. Honduras förtjänar beröm, inte klander, för det sätt landet hanterade ett allvarligt hot mot dess frihet, demokrati, och fred.

  4. felixh säger:

    Ja, Sydkorea är ett land som alltid eftersträvar bra handelsförbindelser. Sydkorea saknar råvaror och har ett enormt stor importbehov av råvaror och energiprodukter.

    Notera även att Sydkorea blev en officiell strategisk partner till Ryssland under hösten 2008 när alla västliga länder tog avstånd från Ryssland för dess ”invasion” i Georgien. Georgien betydde inget för Sydkorea som ansåg att handel är viktigare än ett perifiert litet land i Europas närhet.

  5. oliwer1 säger:

    Hoppas samtalen om NordKorea mynnar ut i någonting vettigt, nån måste börja att fördöma denna eländiga regim, USA och EU säger ingenting och skulle dom det så blir det veto från Kina och Ryssland. Vad är dom rädd för, eller har dom egna intressen ?

Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.