Luxemburg och Tromsö

Snart bär det iväg i riktning Luxemburg för kvällens förberedande möten inför morgondagens möte med EU:s utrikesministrar.

Middag blir det med ett antal utrikesministerkollegor från olika EPP-partier. Med all sannolikhet kommer vi att diskutera en del frågor inför den kommande veckans stora och viktiga kongress med European People´s Party i Warzawa.

Den handlar om en mobilisering av krafterna inför valet till Europaparlamentet – men jag skulle tro att det också kommer att bli diskussioner i en del frågor där meningarna är delade.

Från tysk sida är det t ex uppenbart att man vill bromsa EU:s fortsatta utvidgning – en inställning som vi menar är såväl felaktig som farlig. Och det skall sägas att de franska synpunkterna ofta ligger i samma härad.

Min måndag kommer att börja med ett möte med associeringsrådet med Egypten. Det är det femte mötet, och i ordförandestolen denna gång sitter den egyptiske utrikesministern Ahmed Aboul-Gheit.

Att det blir en diskussion om fredsprocessen i Mellersta Östern är inte svårt att gissa.

På det formella mötet står en rad punkter på agendan. Den humanitära krisen i Sri Lanka, den politiska krisen i Moldavien och den ekonomiska krisen i Ukraina kommer samtliga att diskuteras under dagen.

På kvällen kommer det så att bli dags för ett s k SA-råd med Kroatien med utbyte av synpunkter på utvecklingen i västra Balkan i dess helhet.

Tisdagen fortsätter mötesserien i Luxemburg och för min del gör den det med ett möte med det s k Permanent Partnership Council med Ryssland och dess utrikesminister Sergey Lavrov.

De diskussionerna kommer att konsumera förmiddagen och sedan övergå i lunch, och mer eller mindre direkt därefter sätter jag mig på planet för att flyga upp till Tromsö i norra Norge för årets ministermöte med Arktiska Rådet.

Där stannar jag sedan under onsdagen. De arktiska frågorna har ju blivit allt viktigare.

Resten av veckan kommer jag så att tillbringa i Washington – men till den saken får vi återkomma lite senare.