Globalisering gör bättre

20 oktober 2007

Till mina många dåliga samveten hör att jag inte riktigt haft möjlighet att delta i arbetet i regeringens globaliseringsråd.

Men det har alls inte hindrat rådet från att fortsätta med sitt för framtiden så viktiga arbete.

Nu har rådet också publicerat sin första offentliga rapport. Den handlar om våra förutsättningar för framtida kunskapsdriven tillväxt.

Den förtjänar att läsas och diskuteras av alla som är intresserade av Sveriges framtid i denna den accelererande globaliseringens tid.

Och förhoppningsvis också uppmärksammas i den politiska debatten.

Framtiden handlar inte främst om marginella förändringar upp och ner av bidragsnivåer.

Både möjligheter och utmaningar är långt större.

Och det är detta som globaliseringsrådet försöker att visa i denna sin första rapport.


Framgång i Lissabon

19 oktober 2007

Så är vi då färdiga med det europeiska toppmötet i Lissabon, och nu styr vi strax kosan tillbaka till Stockholm.

Riktigt vad statsministrarna diskuterat de senaste timmarna vet jag i skrivande stund inte , men det har varit en mycket bra förmiddag med utrikesministrarna.

Det blev ett starkt stöd för våra tankar om Burma och EU:s roll. Vi kommer nu att utse ett särskilt sändebud för att också koordinera vår politik. Jag hoppas vi skall kunna vara klara med det före toppmötet med ASEAN i Singapore i slutet av november.

Och vi hade en bra diskussion också om det mycket allvarliga problem som Turkiet har med PKK och dess terrorism – delvis kommande från baser i norra Irak.

Terrorism måste bekämpas. Ansvaret i detta fall ligger alldeles självklart i första hand på myndigheterna i Irak och dess norra delar. Jag hoppas att det skall gå att finna effektiva metoder i samverkan mellan bl a Irak och Turkiet.

Att PKK nu trappar upp sin terrorism tror jag har samband med att regeringen i Ankara har varit mycket tydliga på att den kurdiska frågan skall lösas med demokratiska metoder och inom den turkiska demokratins ram. För detta har man också fått ett stort stöd bland kurder, och detta har med all sannolikhet uppfattats som ett hot av PKK.

Därav den upptrappade terrorn.

Att de utrikespolitiska diskussionerna var bra var bara en del av ett i allt väsentligt lyckat toppmöte.

Den Europeiska Unionen är tydligt på väg ut ur de två senaste årens författningskris – och lägger med reformtraktatet en bättre grund för framtiden.

Samtidigt står vi starkare i olika viktiga sakfrågor.

Den starka globala ledarroll i klimatfrågan som blev ett resultat av toppmötet i mars var något av ett genombrott. Men jag tycker också vi blir allt bättre på den vidare fredspolitiken.

Och förvisso finns det en aktiv svensk roll i allt detta.


Reformtraktatet klart!

19 oktober 2007

Tillbaka i stora sammanträdeskomplexet efter den tidiga nattens överenskommelse om de bitarna i det viktiga reformfördraget.

Det var vid ett-tiden som champagneflaskorna kunde öppnas. Att det sedan dröjde ytterligare några timmar innan man kom i säng är en lite annan historia.

I allt väsentligt gick allt som förutsett. Vi hade att hantera några polska och italienska krumelurer som föranledde några justeringar. Ingenting av detta torde förändra den europeiska historiens gång.

Nu vidtar arbetet med att färdigställa reformtraktatet för det undertecknande som kommer att äga rum här i Lissabon kl 11:00 den 13 december.

Portugiserna är oerhört angelägna om att det skall kallas Lissabon-fördraget. För oss kommer det väl att bli Lucia-fördraget.

Nu på förmiddagen fortsätter statsministrarna med att – åtminstone är det planerat så – prata mer ekonomiskt inriktade frågor, och  vi utrikesministrar fortsätter våra diskussioner från i går kväll.

Då var det mycket den europeiska rollen i kommande samtal om fred i Mellersta Östern som var i fokus.

Inför det viktiga fredsmötet i Annapolis mot slutet av november kommer vi nu att ta fram en mer samordnad plan för att mycket konkret kunna bidraga till ett statsbyggande i Palestina. Och från Annapolis kommer ju utvecklingen att bära vidare till konferensen i Paris i mitten av december som kommer att handla om just detta.

Men vi hann också med en diskussion om utvecklingen i Serbien och det vidare balkanska området. Det finns en växande insikt om vidden av den utmaning vi står inför där.

Nu fortsätter vi främst med Burma. Ett nytt svenskt papper ligger på bordet. Och det har redan fått ett brett stöd i kretsen av mina kollegor.

Mitt i gårdagens middag nåddes vi av nyheterna om de hemska attentaten i Karachi. Terrorismen håller på att bita sig fast i denna viktiga del av världen. Det påverkar självfallet också oss. Gränser och avstånd betyder allt mindre och mindre.

Just därför tror jag att reformtraktaten är så viktig.

Vi behöver ett Europa med en starkare gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. För att gemensamt kunna möta utmaningar och bygga säkerhet – splittrade klarar vi det inte. Och för att med vårt exempel av samarbete och integration över gamla gränser inspirera till en bättre värld.

Högtflygande tankar?

Ja. Men jag tror att det behövs ibland.


I Pavilhao Atlantico

18 oktober 2007

Just nu sitter stats- och regeringscheferna på sin överläggning i Pavilhao Atlantico och försöker att lösa ut de återstående frågorna om reformtraktaten. Och Fredrik har Cecilia Malmström vid sin sida i den viktiga diskussionen.

Mycket förefaller just nu att handla om fördelningen av platser i Europaparlamentet. En kompromisslösning cirkulerar i korridorerna – men kommer den att flyga? För tidigt att veta.

Lite senare – efter det obligatoriska s k familjefotot – utbryter de separata middagarna för stats- och utrikesministrarna.

Men just nu sitter åtskilliga av oss övriga i olika separata samtal i olika frågor.

Jag har just suttit ett tag med kommissionären Olli Rehn och diskuterat de olika utvidgningsfrågorna. Det är viktigt att utvidgningsperspektivet för sydöstra Europa inte stryps. 

Liksom med Sloveniens Dimitrij Rupel som kommer att vara ordförande vid kvällens middag. Han tar ju dessutom över ordförandeskapet vid årsskiftet.

Och dessutom telefonsamtal till Riga för att få lite mer information om den politiska kris som alldeles uppenbart är på uppsegling där. Vare sig stats- eller utrikesministrarna ansåg sig uppenbarligen ha möjlighet att lämna Lettland för att resa till Lissabon.


Till Lissabon

18 oktober 2007

Torsdag med sedvanligt regeringssammanträde och allmän beredning.

Men sedan lyfter Fredrik Reinfeldt, Cecilia Malmström och jag rätt omgående med kurs mot Lissabon och det europeiska toppmötet där.

Detta är dock i allt väsentligt stats- och regeringschefernas möte.

Men Cecilia är med för avslutningen av arbetet med reformfördraget. Man vet aldrig om det blir några svårigheter i sista stund.

För vår egen del bekräftade gårdagens möte med EU-nämnden i riksdagen ett starkt och brett stöd för det reformfördrag som nu arbetats fram. Vänster- och miljöpartierna var mot, men det är de vad gäller det mesta.

Och jag följer med till Lissabon för middag med mina utrikesministerkollegor. I viss mån en fortsättning på vår måndag i Luxembourg.

Middagen inleds sannolikt med att jag talar om Burma och de initiativ vi har föreslagit för att skärpa den politiska strategin och för att stärka EU:s roll i arbetet för en förändring i landet. Och de rapporter jag fick i går från Bryssel tyder på att det finns ett starkt stöd för det svenska initiativet.

Men huvudämnet kommer att vara utvecklingen i den möjliga fredsprocessen i Mellersta Östern samt det kommande presidentvalet i Libanon.

Sannolikt kommer vi dessutom att ha anledning att tala om den spända situationen mellan Turkiet och Irak efter de upptrappade terroristattentaten inne i Turkiet, och vi kommer alldeles säkert att växla några ord också om Balkan. ‘

Jag kommer att nämna utvecklingen i Bosnien som just nu oroar mig en hel del.

Så det blir alldeles säkert en fullmatad middag vid Tagus-flodens rand nere i Europas sydvästra del.


Oppositionen?

17 oktober 2007

På SVT:s hemsida ser jag att ”oppositionen” – bestämd form singularis – riktar hård kritik mot den möjliga försäljningen av Gripen till Thailand.

Jo, Peter Eriksson är självfallet mot. Mycket mot. Det hade varit värt stora rubriker om så inte varit fallet.

Samma sak gäller Lars Ohly. Surprise, surprise.

Men Mona Sahlin – som nog med allt rimligt språkbruk måste sägas tillhöra oppositionen och faktiskt representera dess dominerande del – säger att hon vill ha mer information innan hon tar ställning. En rätt rimlig ståndpunkt.

Och deras försvarsexpert Håkan Juholt uttalar tydligt stöd.

Att av detta göra att ”oppositionen” i bestämd form singularis riktar hård kritik mot denna möjliga affär är nog att dra saker och ting lite väl långt.


Bra beslut i Bangkok

17 oktober 2007

I går fattade Thailands regering det formella beslutet om de allmänna val den 23 december som är det avgörande steget i arbetet på landets återgång till fullt konstitutionellt styre.

Det är ett beslut vi välkomnar. Militärkuppen i september förra året var ett allvarligt avsteg från Thailands konstitutionella och demokratiska väg.

Vid samma sammanträde fattade man också beslutet om att inleda förhandlingar med Sverige om inköp såväl av stridsflygplanet Gripen som spaningsplanet Erieye.

Och självklart välkomnar jag också det beslutet.

Beslutet bekräftar åter att Gripen är ett kostnadseffektivt system i absolut världsklass. Valet av Gripen har skett i hård konkurrens ända in i det sista med avancerade såväl amerikanska som ryska system.

Självfallet är beskedet också välkommet för sysselsättning och ekonomi i Sverige.

Samtal har förts sedan 1990-talet om en möjlig försäljning av Gripen till Thailand. 2005 gavs ett formellt klartecken att lämna en bindande offert. Detta besked har sedermera bekräftats.’

Nu får vi avvakta resultatet av de formella förhandlingar som kommer att föras. Det kommer säkert att ta ett antal månader. När ett formellt avtal föreligger kommer ställning att tas till detta i enlighet med det gällande regelverket.

På något håll ser jag att Gripen skulle ha vunnit konkurrensen p g a att USA har ett vapenemargo mot landet.

Det är fel. USA har inget vapenembargo, utan prövar affärer från fall till fall. Thailands regering fattade nyligen beslut om ett stort amerikanskt kontrakt vad gäller modernisering av sina militära transportflygplan.

Så är det med den saken.


Samråd och idédebatt

16 oktober 2007

Rätt sent blev det faktiskt i kväll också, men middagen med New Zealands utrikesminister Winston Peters var i gengäld mycket givande.

Annars ägnar jag mycken tid åt länder som ligger mycket nära – nu blev det en kväll med det land som ligger längre bort från Sverige än något annat.

Men utveckling i Asien och områdena kring Stilla Havet är viktiga för oss. Och då finns det anledning att lyssna på dem som kan mer.

I morgon är det partiledardebatt i riksdagen.

Jag skall försöka att följa den – även om utrikespolitiken inte tillhör de ämnen som förväntas spela någon större roll. I aktuella frågor – EU:s reformfördrag, utvecklingen i Burma, fredsinsatserna i Afrika, nya nordiska samarbetet – råder ju i allt väsentligt en bred enighet.

Efter lunch blir det så åter sammanträde med EU-nämnden. Konsultera och förankra är ju en svensk specialitet.

Nu är det främst Fredrik som skall redogöra för förberedelserna för torsdagens och fredagens toppmöte i Lissabon, men även Cecilia och jag finns på plats eftersom även vi kommer att åka till dit. I allt väsentligt hade jag dock samråd med EU-nämnden om de utrikespolitiska frågorna i fredags.

På eftermiddagen får jag så besök av Douglas Hurd från Storbritannien. Erfaren f d utrikesminister, gentleman och god vän sedan många år tillbaka. Det är alltid värt att lyssna på hans synpunkter.

Och sedan är det dags för årets seminarium med Bohmanfonden – d v s Gösta Bohmans fond för idédebatt.

Denna gång skall det talas om ”konsten att regera”. Jag förväntas att säga någonting rimligt genomtänkt på detta tema. Ett djärvt val av både talare och ämne, kan man tycka.

Det brukar i alla fall bli stimulerande debatter efteråt. Jag skulle knappast tro att morgondagen blir ett undantag.


Arbetstisdag

16 oktober 2007

Sannerligen behövs det också arbetsdagar i Stockholm – som denna.

Självfallet en hel del uppföljning av gårdagen i Luxembourg och kommande toppmötet i Lissabon. Fredrik Reinfeldt har avsatt rejält med tid för att gå igenom med Cecilia Malmström och mig.

I eftermiddag bär stegen till Helgeandsholmen.  Det är Magdalena Streijffert som interpellerat mig om situationen i Burma, och den diskussionen kommer ju lägligt efter gårdagens beslut av EU:s utrikesministrar.

Framåt kvällen har jag bjudit alla ambassadörer i Stockholm på sedvanlig årlig mottagning på UD. Vissa av dem träffar jag relativt ofta – andra betydligt mindre.

Och direkt däreter blir det middag med Nya Zealands utrikesminister Winston Peters som är på besök i Stockholm.


En europeisk dag

15 oktober 2007

Dagen som började i Rom och huvudsakligen tillbringades i Luxembourg har nu sent omsider avslutats i Stockholm.

Allt började väl med givande frukost med utrikesminister Massimo d’Alema på Italiens eleganta Airbus.

Vi anlände i tid. Och från vår utgångspunkt blev det sedan ett lyckat möte med EU:s utrikesministrar i Luxembourg.

Formellt klartecken gavs till EU-operationen i Tchad för att stödja FN:s insatser där. Och fler länder anmälde ökade bidrag. I veckan lägger vi formellt förslaget till riksdagen om det svenska bidraget med ca 200 man i ca 6 månader.

Slutsatserna om Burma blev efter diskussionen i ministerkretsen snäppet starkare än vad det tidigare varit möjligt att komma fram till. Gemensamma brittisk-svenska insatser bidrog till detta.

Och vi lade från svensk sida fram vissa tankar angående olika förstärkta politiska insatser för förändring i Burma.

De fick ett mycket gott mottagande, och vi skall fortsätta att diskutera dem när vi träffas till middag i Lissabon på torsdag.

Vad gäller sanktioner för brott mot mänskliga rättigheter i Uzbekhistan blev resultatet också bättre än vad många trott.

Ett förslag från vår sida vann så bred anslutning att kvarvarande motstånd anpassade sig. Jag trot det var viktigt för vår samlade profil i dessa frågor.

På lunchen lyssnade vi bl a på Carla del Ponte från FN:s krigsförbrytartribunal om f d Jugoslavien. Hon var nöjd med betydligt förbättrat samarbete från Serbiens sida – men ännu inte fullständigt nöjd innan Ratko Mladic finns i Haag.

En ståndpunkt det är lätt att instämma i.

Även diskussionen om Balkan kommer dock att fortsätta på torsdag kväll.

Så flög jag hem tillsammans med Lettlands utrikesminister Artis Pabriks. Vi åt middag och utbytte synpunkter över land och vatten mellan Luxembourg och Stockholm. Och fortsatte över en öl i Gamla Stan.

En europeisk dag i en utrikesministers liv.


Till Luxembourg om Burma

15 oktober 2007

Sitter på Ciampino-flygplatsen utanför Rom och väntar på avfärden till Luxembourg och mötet med EU:s utrikesministrar.

Burma blir en viktig fråga i dagens diskussioner.

Vad som behövs är en skarp politisk strategi som också innehåller smarta ekonomiska sanktioner. Och jag hoppas att dagens diskussioner skall föra oss närmare en sådan.

Stödet till FN-sändebudet Ibrahim Gambari är centralt i sammanhanget, men jag tror att det finns mer som skulle kunna göras i det avseendet, liksom för att koordinera olika aktörers agerande.

Smarta sanktioner bör helst vara smarta. Det som nu ligger på bordet torde omfatta föga mer än 1 % av Burmas utrikeshandel och knappast beröra för regimen centrala finansiella flöden eller knutpunkter.

Vi borde kunna prestera lite bättre.

Trots detta kan de sända en viktig signal just nu – men de kan bara vara början om vi menar allvar med att som ett led i en skarp politisk strategi sätta regimen under verkligt tryck.

Kring detta kommer det säkert att diskuteras under dagen.


I den eviga staden

14 oktober 2007

Söndagmorgon i solen i den eviga staden Rom. Vädret är så nära perfekt som man gärna kan tänka sig.

Det är en privat helg för min del – men det blir ändå rätt många samtal både hemåt och med vänner här med lite olika funktioner i den europeiska politiken.

Vi står ju inför en intensiv europeisk vecka med mötena i Luxembourg och Lissabon.

Tidigt i morgon bitti åker jag tillsammans med utrikesminister d’Alema i det italienska regeringsflygplanet från Ciampino-flygplatsen till Luxembourg för mötet där med EU:s utrikesministrar.

Samåkning har både praktiska och politiska fördelar.

Och på kvällen fortsätts den traditionen när Lettlands utrikesminister Pabriks kommer med i det svenska regeringsflygplanet till Stockholm. Där kommer vi dessutom att ha en informell arbetsmiddag.

Lettland är en viktig partner för oss inte minst i Östersjö-politiken. Vi siktar på ett stort Östersjö-toppmöte i Riga i juni nästa år.

Förutom den omedelbara EU-agendan är det mycket annat som kräver uppmärksamhet.

Att Turkiet reagerar mot PKK:s upptrappade terroristattentat och indikationerna på att dessa sker med utnyttjande också av baser i norra Irak är inte onaturligt.

Samtidigt är det av starkt intresse att det regionala samarbetet inte störs av åtgärder som vidtas. Turkiet kommer ju inom kort att stå värd för ett viktigt möte med Iraks olika grannstater.

Till den utveckling som orsakar oro hör också signalerna från Sudan om att enhetsregeringen i Khartoum riskerar att bryta samman.

Fredsavtalet mellan landets norra och södra delar är nyckeln till en positiv utveckling för landet i dess helhet.

Det är viktigt att också internationella ansträngningar nu görs för att underlätta en lösning av de tvistefrågor som lett fram till dagens kris. Att FN är aktivt är naturligt, men viktigt är att också EU är berett att ge dessa ansträngningar fullt stöd.

Också vad gäller utvecklingen i Darfur inför de kommande fredssamtalen finns anledning till oro. Men mönstret vi nu ser känns delvis igen. Inför fredssamtal finns det alltid en frestelse från olika sidor att förbättra sina rent militära positioner när det gäller kontrollen över olika områden.

Så det blir en del telefonsamtal i solen i den eviga staden kring dessa och andra utmaningar. Och mycket att ägna uppmärksamhet under den kommande veckan.


Inför EU-veckan

12 oktober 2007

Eftersom det är utrikesministermöte i EU-kretsen på måndag i Luxembourg är det möte med riksdagens EU-nämnd i Stockholm i dag.

Där blir det genomgång av de olika frågor som står på dagordningen. Och jag måste säga att detta samråd med riksdagen har ett betydande värde. Kritiska, men oftare faktiskt konstruktiva, frågor som måste besvaras.

Nästa vecka blir ju stor EU-vecka.

Utrikesministrarna i Luxembourg på måndag. Och sedan stats- och regeringscheferna i Lissabon på torsdag och fredag – även om såväl Europa- som utrikesministrar släpas med.

Då är tanken att reformfördraget i sak skall föras i hamn. I skrivande stund är prognosen rätt god.

Det är mot bakgrund av den kommande veckan som jag i dag också träffar samtliga EU-länders ambassadörer i Stockholm. Ett utmärkt tillfälle att förmedla vad vi tycker. Jag brukar tala klarspråk.

I kväll bär det så för min del av i riktning mot Rom.

Det är först och främst en helg med familjen. Men det går inte att undvika också politiska kontakter med personliga vänner i och i närheten av den italienska regeringen.

Nytta och nöje kan ibland faktiskt förenas.


Inofficiellt fredspris

11 oktober 2007

Jodå, det blev förvisso en trevlig middag med regeringskretsen i kväll.

Som sig bör i dessa tider delades det ut alternativa varianter på Nobelpris. Storartade insatser förtjänar erkännande.

Jag kan helt privat nämna att regeringskretsens inofficiella fredspris gick till Mats Odell.

Han har nämligen lyckats med den nästan enastående bedriften att i en fråga ena oppositionen.

Jubel.

Dock fanns det inte så få som ifrågsatta om bedriften var av beständig betydelse.


Torsdag igen

11 oktober 2007

Åter torsdag med regeringssammanträde i Rosenbad och allt vad därtill hörer. Kaffe, således. Och visa beslut.

Men dagens begivenhet framför andra blir självklart Horace Engdahls besked om vem som detta år kommer att tilldelas Nobelpriset i litteratur.

Spekulationerna är många – och jag måste tillstå att jag inte har någon riktigt klar favorit.

Men därefter blir det interna diskussioner i olika frågor.

Vi fortsätter att diskutera den möjliga processen i Burma. Kan vi hitta de verkligt smarta sanktioner som kan bli annat än slag i luften? Hur skall en politisk process bäst kunna stödjas? När återvänder Gambari?

Den frågan är viktig inte minst inför EU:s utrikesministermöte i Luxembourg på måndag. Också andra frågor på det mötet kräver en del kontakter och förberedelser.

Vi skall gå igenom planeringen inför den konferens om EU:s säkerhetsstrategi som vi kommer att ha i Stockholm i november.

Den håller på att bli allt viktigare, eftersom den nu kommer att inleda en process som bör leda fram till att säkerhetsstrategin från 2003 revideras och utvecklas i slutet av 2008. Och det kommer naturligt att leda fram till ett arbete under 2009 med att utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens olika instrument.

I kväll blir det så trevlig middag med regeringskretsen.

Trevligt att då och då bara ha trevligt. Kretsen lämpar sig dessutom väl för också det.


Bodö-uttalandet

10 oktober 2007

Tillbaka i Stockholm igen efter ett mycket lyckat möte uppe i Bodö.

Det låg lite vinddriven snö och kämpade mot de piskande atlantvindarna utanför hotellet när vi lämnade för att flyga tillbaka till Stockholm. Men den storslagna naturen fascinerarade ändå.

Det var mitt andra besök i norra Norge på bara några månader, vilket kan ses som ett tecken både på den nya intensiteten i relationerna med Norge och vårt gemensamma intresse för utvecklingen i nordområdena.

Vårt gemensamma möte slutade i ett gemensamt uttalande av Jonas Gahr Störe, Ilkka Kanerva och mig där vi informerar om de olika samarbetsinitiativ som vi nu diskuterar både när det gäller freds- och stabilitetsoperationer mer fjärran och den mjuka säkerhetspolitiken mer nära.

Och vi kommer att fortsätta de diskussionerna på nästa möte i denna krets i Helsingfors mot slutet av vintern.

Men det har varit en viktig resa fram till vårt uttalande i Bodö i dag.

Det började egentligen omedelbart efter regeringsskiftet när Jonas Gahr Störe och jag talade om möjligheten av ett kvalitativt steg i våra relationer – på samma sätt som vi fick ett sådant i våra relationer med Finland i början och mitten av 1990-talet.

Då fanns det en del frågetecken om detta i Finland. Men jag sade från början att ambitionen från min sida var att också Finland skulle vara med. Och nu uppfattas detta som en självklarhet.

Men viktigt är att säga att vårt samarbete är inklusivt snarare än exklusivt. Det finns viktiga områden för samarbetet med Danmark, och då inte minst Östersjöfrågorna. Och vi talar i vårt uttalande också om en öppenhet för Ryssland i olika frågor.

Allt skall ses i ljuset av denna regerings ambition att på olika sätt vitalisera och bygga ut samarbetet i norra Europa.

Viktigt. Tycker jag.


I snöregnet i Bodö

09 oktober 2007

Från Lund via några timmar i Stockholm till Bodö i norra Norge för möte med mina utrikeskollegor från Norge och Finland.

Vi fortsätter den diskussion om ökat informationsutbyte och samarbete inom den ”mjuka” säkerhetspolitiken som vi påbörjade på en middag i Stockholm i våras och som vi alla tre tyckte hade betydande potential.

I Bodö mötte vi den annalkande nordatlantiska vintern med snöblandat regn.

Men inne i det norska nordkommandots anläggning i Reitan märktes ingenting alls av det bistra vädret utanför.

Här orienterades vi under några timmar om olika utvecklingar i det vidare nordområdet från det norska perspektivet.

Energimöjligheterna också i de ryska delarna av Arktis. Fiske- och miljöutmaningar i ett mycket känsligt område. Ryskt nytt uppträdande med flygplan över Norska Havet. Möjligheter till expansion av handel och resande. Samarbetsmöjligheterna över gränserna.

På kvällen blev det så middag med fortsatta diskussioner inte minst om möjligheterna till förstärkt samarbete kring olika freds- och stabilitetsoperationer i Sudan, Afghanistan, Tchad och andra platser. Det finns mycket att göra.

Och vi fortsätter i morgon. Då börjar vi med att gå djupare in i energimöjligheterna i det vidare nordeuropeiska området.

Frampå eftermiddagen bär det så tillbaka till Stockholm. Kanske lyser solen där?


Top Ten Internet & Politics

09 oktober 2007

Så blev då denna blogg utsedd till en av ”top ten” i världen när det gäller utnyttjande av ny informationsteknologi för att förändra politik och samhällsdebatt.

Alldeles säkert leder detta till att intresset för detta sätt att förmedla information och politik kommer att öka ytterligare.


Studentafton i Lund

08 oktober 2007

Det är nog bara att konstatera att studentaftnar i Lund är någonting alldeles speciellt och unikt i vårt lilla svenska samhälle.

Så här vid tvådraget framåt morgonen har jag dock dragit mig tillbaka från den alls icke otrevliga eftersitsen efter gårdagkvällens afton med fyra f d statsministrar i en alldeles sprängfylld stora sak på Akademiska Föreningen.

Möjligen lämnade jag dock fortfarande Ingvar Carlsson kvar på eftersitsen. Han tillhör ju inte längre på samma sätt den arbetande klassen. Inga bulgariska statsbesök i morgon förmiddag för hans del.

Annars hade Ingvar kvällens rekord – han var på sin första studentafton som medhjälpare till dåvarande statsministen Tage Erlander någon gång kring 1957. Det är ett halvt sekel seden dess. Imponerande.

I den jämförelsen är jag en novis, men de hade dock lyckats gräva fram ur rullorna att jag hade varit här på en studentafton första gången 1970. Det hävdas att jag då diskuterade jämlikhet. Saliga äro minnena från denna i sanning svunna tid.

Men de påstod att jag trots detta tillhörde studentaftnarnas ”top five” genom de år man hade arkiv. Måhända. Nog har det varit många gånger – och alltid lika stimulerande.

I kväll satt vi där alla.

Thorbjörn Fälldin med sina klassiskt raka funderingar om hur det egentligen är med det mesta. Ingen svensk statsminister i modern tid har nog varit så svenskt verklighetsnära i detta begrepps allra finaste bemärkelse som Thorbjörn.

Det är få i svensk politik under de senare decennierna jag högaktar så mycket.

Och vi andra. Ola Ullsten. Minoritetsregeranders excellens. Ingvar Carlsson. Den försiktige men trogne socialdemokraten. Och mig själv. Med Ulf Adelsohn som moderator. Icke alltid så moderat.

Bra diskussion. Möjligen lite nationell – den genomgripande betydelsen av europeisering och globalisering för att i grunden förändra den nationella politikens villkor borde nog ha kommit fram mer. Vi lever i en ny tid.

Klassisk eftersits därefter.

Mer eller mindre – oftast mindre – politiskt korrekta snapsvisor. Tilltagande god stämning. Jag vill minnas att vi alla stod på stolarna och sjöng det som tillhör tillställningar som dessa. Punschen kom. Lund förblir.

Någon tackade för att vi tillsammans med vårt sätt att öppet och generöst resonera hade bidragit till att upprätta politikens anseende.

Det tyckte jag dock var att ta till. Problemet är att media så sällan vill uppmärksamma det av detta som faktiskt finns också i dag. Där jagas ständigt skandal, bråk och allmänt elände.

Men nu är det nog trots allt dags för paulunen.

I morgon bitti blir det att ta emot bulgariskt statsbesök först på Arlanda och sedan på borggården.

Och rätt snabbt därefter skall jag hasta upp till Bodö i de nordligare delarna av Norge.

Var dag har ju sina utmaningar.


Inför måndag och tisdag

07 oktober 2007

På söndagkvällen sedvanliga förberedelser för veckan som kommer.

Och den börjar i morgon förmiddag med sammanträde på Slottet i Stockholm med utrikesnämnden.

Enligt vår regeringsform skall regeringen överlägga med utrikesnämnden innan den fattar beslut i utrikes ärenden av större vikt.

Och med viss erfarenhet av den – det var väl ett kvarts sekel eller så sedan jag bevistade mitt första sammanträde i denna institution – tycker jag dessutom att denna typ av samråd mellan regeringen och riksdagspartiernas ledningar har ett betydande värde.

Nu kommer vi allra främst att redovisa planer för aktuella fredsinsatser i Sudan och i Tchad. Och när nämnden ändå sammanträder tänkte jag redovisa lite av de diskussioner om också säkerhetspolitiskt samarbete i Norden som jag kommer att fortsätta med mina norska och finska kollegor uppe i Bodö i Norge på tisdag kväll och onsdag.

Innan dess skall det dock hinnas med åtskilligt annat.

I morgon kväll byter jag ut rollen som utrikesminister mot rollen som f d statsminister och styr kosan mot en unik s k statsministerafton på Akademiska Föreningen.

Statsministeraftnar i Lund har en stolt tradition tillbaka till Tage Erlanders dagar. Som både partiledare och statsminister var jag där och tyckte verkligen om diskussionerna.

Men nu deltar jag tillsammans med kollegorna i denna roll Thorbjörn Fälldin, Ola Ullsten och Ingvar Carlsson i en diskussion på Akademiska Föreningen i Lund om hur regerandets villkor har förändrats under de senaste tre-fyra decennierna.

Och det tror jag nog att vi kommer att enas att att de har. Säkert blir det en spännande diskussion. TV8 har tydligen bett att i efterhand få sände den i sin helhet.

Till råga på allt är det Ulf Adelsohn som skall moderera diskussionen. Som om det nu skulle behövas…

Efter Lund blir det tillbaka till Stockholm för att i samband med statsbesöket från Bulgarien också ta emot min utrikesministerkollega Ivailo Kalfin för samtal. När vi sågs i New York kom vi överens om att ta en rejäl diskussion om hur situationen i och kring Kosovo kan hanteras under de kommande viktiga månaderna.

Och direkt från de bulgariska samtalen bär det upp mot den höga norden i Norge.

Så det blir en del att göra också under de kommande två dagarna.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 355 andra följare